Den hammarbyare finns inte som inte vet vem Lennart “Nacka” Skoglund var. Och skulle det mot förmodan finnas någon som inte hört talas om honom, ja då kan han eller hon inte kalla sig för hammarbyare. Att kalla sig hammarbyare och inte veta vem “Nacka” var, skulle vara lika befängt som att kalla sig kristen och inte veta vem Jesus var.

Få spelare i Hammarbys historia är så tätt förknippade med “Hammarby andan” som Lennart. Gamängen, kisen och liraren Lennart “Nacka” Skoglund har allt sedan han slog igenom, och till en ganska stor del fortfarande, fått personifiera det som allmänt är att kalla för Hammarby.

Än idag träffar man folk som så fort “Nacka” kommer på tal dyrt försäkrar, “jag har lirat med Nacka, min farsa lirade med/mot “Nacka”, jag kände “Nacka”, jag såg “Nackas” comeback mot Karlstad” och så vidare. Skulle alla som påstår sig ha känt “Nacka” gjort det så skulle han ha haft en bekantskapskrets större än det i dag finns kineser på jorden. Hade han haft så många bekanta så hade han knappast gått det tragiska öde till mötes som han gjorde ensam i sin mammas lägenhet på Katarina Bangata 1975.

Att så många dock påstår att de kände “Nacka” är kanske inte så konstigt. Lennart var den “enkla” killen med en enkel bakgrund som oerhört många människor kunde förlika sig med. Han var “en av dom”. Han var en “hyvens kis” som aldrig blev någon diva och som tog sig tid att morsa på folk. Att han också uppnådde en stjärnstatus som för den tiden var någonting ganska så nytt gjorde nog också sitt till för att folk själva skulle tycka att de “kände Nacka”.

Idag finns ingen spelare i Sverige förutom “Nacka” som uppnått statusen legend. För någonting annat anser jag inte att man kalla honom. Finns det idag någon aktiv spelare i Sverige som man om ett ex. antal år kommer att resa en staty över och en gång om året vallfärda till för att hylla? Knappast!

Flertalet av dagens hammarbyare har aldrig sett “Nacka” spela. Trots detta är han för väldigt många hammarbyare den “störste”. Detta ser jag inte som ett dugg konstigare än att Jesus för de kristna är detsamma. För honom är det ingen som har träffat. Sen kan man heller inte låta bli att dra parallellen att de båda var födda den tjugofjärde december. Bara en sån sak!

Det finns de som tycker att dessa hyllningar till “Nacka” bara är “Bajen flummeri” och “nostalgiskt dravel”. Visst, låt dom tycka det. Det är i grund och botten ingenting annat än ren och skär avundsjuka. En avundsjuka (och i vissa fall en beundran) över den äkta hängivenhet och kärlek till Hammarby och dess spelare som Hammarby fansen visar. En hängivenhet och kärlek som Hammarbyarna stolt kan hävda att de är ensamma om att kunna uppvisa.

Nils Lidholm, Kurre Hamrin, Gunnar Nordahl, “Rio-Kalle”, Hasse Jeppson, Torbjörn Nilson och ett ex. antal andra, visst var ni stora. Men statusen “Legend” har ni inte uppnått. Men det har “Nacka”.

Lennart “Nacka” Skoglund, Du är Sveriges enda fotbollslegend. Den tjugofjärde december kommer hammarbyare och andra fotbollsälskare åter att hylla dig vid din staty. Till dess, fortsätt joxa med trasan och sätt några baljor bakom S:t Per.