Jag är övertygad om vinst, helt klart. Det är nog alla bajare – till och med de mest pessimistiska grönvita kan väl inte rimligtvis tro att gröngölingen Gefle ska komma till Söderstadion och tro att de är nåt?
Sen påminner min hjärna mig om Hammarby-Trelleborg, 10/5 2004, 0-1. Det var ju också en sådan där match som vi bara skulle vinna. En lätt match.

2005 är inte 2004
Hammarby 2005 är dock inte 2004, det finns en hel del skillnader i laget. Då var problemen att Hammarby passade för mycket och kom till för lite skott. Nu skjuter Hammarby jättemycket, men inget av det går i mål.
De två senaste matcherna har det skjutits vilt mot motståndarmålvakten. 40 skott har det blivit, men endast två mål.
Men jag gillar det, skarpt. Skjuter man ofta så kommer så småningom målen. Se bara på Petter Andersson, han hade tydligen skjutit uppemot en 25 skott innan Örjans Vall-vinsten. Det ger ett ganska uselt snitt. Men nu när han väl träffat rätt en gång, kommer han slappna av mer och sikta lite bättre. Det är jag övertygad om.

Bara att köra på
Så det är alltså bara att fortsätta spela som vi gjort de senaste matcherna så bör det ordna sig. Gefle huserar långt ner i tabellen, och det är inte helt utan anledning som de gör det. Norrlänningarna har ett uselt bortafacit (sämre än Bajens!) och även om de kommer att försöka att göra allt för att ändra på det, så kommer de få svårt att lyckas.
Hammarby har dock haft lätt mot de tippade topplagen och svårt mot de lite sämre. Men det tycker jag nog att det är dags att ändra på den här gången. Ett drömscenario är en repris på Hammarby-Enköping för två år sedan. Det finns en chans, helt klart. I vissa stunder ligger Gefle under HTFF:s kvalitet i försvarsspelet.

Fram till söndag får vi väl försöka fördriva tiden med lite sill och nubbe.
Glad midsommar på er, alla bajare!