Om någon tänkt tanken att det inte går att förena fotbollsintresse och familjeliv, bevisar uppslutningen på västra motsatsen.

– Du kan välja om du vill vråla med i sångerna, eller om du föredrar att sitta och analysera spelet och det passar bra när ungarna är med, sade en pappa som var där med hela sin familj.

För de minsta är nog den största behållningen förutom medhavd matsäck, korv och chips, ändå att ha utsikt över klacken, att försöka hänga med i sångerna och att klappa i takt. Det måste vara en fantastisk syn för ett barn att se så många vuxna vara glada och sjunga. Vilken sångsamling! Jag sitter bredvid Mona som är tre år, hennes ögon glittrar när Söderstadion kokar: “Hammarby är de bästa – heja, heja, heja Bajen!” Det syns att hon har längtat och energin smittar av sig till alla runt omkring. Att det pågår en match är mindre intressant för Mona, förutom när det blir mål förstås och alla reser sig och kramar varandra.

En och annan förälder sneglade dock lite avundsjukt mot klacken och önskade nog ändå att de stod där mitt i det sjungande havet av glada fans. Men när Petter Andersson dundrade in sitt första mål, försvann garanterat alla sådana tankar.
– Vilken vinkel att se det härifrån, ropade någon spontant.
Det var nästan magiskt att från samma perspektiv som BP:s målvakt se det underbara målet. Någon skojade att det enda man saknade var en repris av målet. Men det fixade Petter Andersson några minuter senare, när han bjöd på ännu ett fantastiskt mål.

Det utbröt extra jubel på familjeläktaren när laget direkt efter slutsignalen vände sig mot Västra för att tacka dem först. Det vanliga är ju annars att spelarna först hyllas av klacken, så många barn (och vuxna) sken upp när de fick chansen att vinka till sina hjältar. En mamma jag talade med hoppas att det skall bli en vana:
– Underbart, detta har jag hoppats på efter varje match. De små tappra fansen är rätt trötta efter 90 minuter och vi brukar inte hinna stanna tills spelarna har gått ett helt varv, speciellt inte när det är kvällsmatcher.

Det var nöjda Hammarbyare som lämnade Söderstadion som serieledare. Några unga tjejer var ändå lite besvikna.
– Synd att inte Erkan gjorde mål bara!