Foto: Bildbyrån

Max von Schlebrügge kom aldrig hem till Stockholm och Bajen efter landslagslägret i Sydamerika i januari. Istället flög han till Bryssel och skrev på för storklubben Anderlecht.
Fem månader senare stod det klart att Anderlecht tog hem det belgiska mästerskapet. Max hade svårt att slå sig in i startelvan till en början, men mot slutet fick han en hel del speltid. Efter landslagsuppdraget väntar en månads semester innan den belgiska försäsongen drar igång. Innan dess hoppas Max kunna se någon Bajenmatch på Söderstadion.

Grattis till ligaguldet, Max.
– Tack så mycket, det var jättekul. Vi hade en kamp med Genk, men i näst sista omgången vann vi och de förlorade, så då var det klart. Det firades stort med fyrverkerier, och veckan efter serien var över firade vi med fansen.

Hur tycker du att halvåret i Bryssel har varit?
– Spännande. Det var förstås tungt att lämna Hammarby, men det har varit väldigt kul att få komma till en klubb utomlands. Kanske hade man velat spela lite mer, fast annars har allt varit kanon.

Men du fick en hel del speltid mot slutet av säsongen.
– Ja, jag fick komma in en match, och sedan spelade jag hela tiden fram till en cupmatch. Där fick jag ont i låret. Jag trodde att det var en bristning, men det var kraftig kramp. Det tog en vecka att komma tillbaka och det gjorde att jag missade de två sista omgångarna. Allt blir roligare när man får spela. Man känner sig delaktig, och det är viktigt, det gör att man gör bättre ifrån sig.

Hur ser kraven ut på Anderlecht?
– Att vi ska vinna ligan varje år och göra bra ifrån oss i Champions League. Intresset är stort här och det är ganska bra drag här nere. Vi har fullsatt i så gott som varje match, så stämningen på arenan är fantastisk. Vi har många hängivna supportrar, precis som i Hammarby och det är inspirerande. Till en match hade några Bajenfans tagit sig ner och de skrek Hammarby hela matchen. Det var väldigt kul.

Och nu är det landslaget som gäller.
– Ja, det är väldigt kul. Man har alltid strävat efter om att få vara med här, något man har drömt om i hela sitt liv.

Många av oss som håller på Bajen tycker att du borde fått chansen att få vara med i tävlingssammanhang med landslaget långt tidigare. Krävdes det att du bytte klubb för att landslagsledningen på allvar skulle få upp ögonen för dina kvaliteter?
– Det kan jag inte svara på. Man blir uttagen för vad man presterar på plan, och för att man ha de kvaliteter de söker. Och det finns ju som bekant många bra spelare.

Det snackas om att du får gå in på vänsterbacken nu när Erik Edman är skadad. Vad tror du själv, hur är känslan?
– Jag tänker inte så mycket på det, istället försöker jag göra mitt bästa på träningarna. Det är där det avgörs om man får vara med och då gäller det att prestera så bra man kan.

Vilka i landslaget är det tuffast att möta som back på träningarna?
– Det är ju ett landslag, så det är tufft mot allihopa. Vi har många bra forwards, och det är kul, väldigt givande. Sedan är ju en gammal lagkompis med, Kenndy. Det är alltid lika kul att träffa honom.

Vad tror du om matchen de två matcher som väntar?
– Vi har ett bra lag och vi är ute efter vinst. Det tror jag är fullt möjligt också, i båda matcherna.

Har du följt Bajen någonting från Bryssel?
– Ja, jag har sett någon match på Internet och kollat in sammandragen. Och så får jag förstås rapporter hemifrån. Det ser väl rätt bra ut så här långt. Poängskörden är helt okej och det är jämnt i tabellen.

Blir det något besök på Söderstadion nu när du är ledig?
– Ja, jag hoppas det. Jag hoppas jag hinner, för det är verkligen något jag vill göra.

Vill du se Max äga i backlinjen (och om Lagerbäck vill det samma) är det bara att kolla in landskampen mot Danmark nu på lördag klockan 20, och mot Island på onsdag klockan 20.15.