En vän till mig beskrev upplevelsen på Söderstadion i går som surrealistisk.
– Det var ett förbannat bra ordval. Jag kan säga att jag har haft en sömnlös natt med oerhört känslosvall inombords. I går hade jag svårt att samla mig till presskonferensen, jag brukar alltid ha klart för mig vad jag ska säga, men det var svårt att hitta ord.

Vad säger du om matchen så här dagen efter?
– Nu har vi haft ett möte med spelarna och med lite distans till matchen kan man konstatera att vi inte riktigt gör det vi kommit överens om i första halvlek. Det blir lite för mycket långboll och tempofattigt, även om vi har kontroll över matchen. I halvtid snackade ihop oss och levererade direkt det vi kommit överens om. Det är ett snabbt djupledsspel där vi vaskar fram chans på chans, solklara chanser. Men skapar man så mycket som vi gör i andra halvlek och bara gör ett mål, så finns alltid risken att det blir någon fast situation eller någon skitgrej som gör att matchen glider en ur händerna. Och det är precis det som händer, vi släpper in två mål på fasta situationer.

2-1-målet såg ganska billigt ut. Vad hände?
– Det har vi klargjort i dag, bollen går igenom muren, det säger både utespelarna och Erland.

Hur gick tankarna med att spela Charlie och Heidar på topp?
– För det första har både Charlie och Heidar sett riktigt pigga ut i träning. De är i bra form båda två, och jag ville ha två väldigt snabba forwards som låg och hotade Norrköpings tröga backlinje i djupled, inte minst för att öppna upp för Petter. Vi spelade nästan ett 4-3-3-spel där Petter satt som en låg forward. Han hade i princip en fri roll i anfallsspelet, och tittar man på hur rörliga de här tre spelarna är så har ju Norrköping stora problem. Så det var dels ett formmässigt val, men också ett taktiskt val.
Jag valde exempelvis också Sebastian Eguren som defensiv mittfältare eftersom han är vår absolut starkaste huvudspelare och duellspelare, och Norrköping är ett lag som spelar mycket långbollar på sina forwards.

Charlie brända ju riktigt saftiga lägen i går. Hur mår han i dag?
– Han mår ändå bättre än vad man kan förvänta sig. Jag vill ge han credit för att han hanterar situationen mycket professionellt sätt, redan i går. Han går ut och möter media och står till svars för sitt uteblivna målskytte. Han är givetvis frustrerad över att han inte gör mål, men han känner sig i bra fysisk form, och som jag sa i går så kan han inte kritiseras för sin prestation i spelet, men däremot för att han inte gör mål. En forwards huvudsakliga jobb är att göra mål, och gör man inte det så har man inte gjort sitt jobb tillräckligt bra, och det är klart att han känner det.

Det här är ju en rejäl nit. Hur undviker man att gräva ner sig alltför mycket inför derbyt?
– Självklart är det så att vi spelare och ledare blir frustrerade och förbannade precis som våra fans över att ha åkt ur Svenska Cupen. Så visst har vi fått oss en törn. Men vi pratade om det i dag – alla de känslor vi känner nu måste vi förvandlas till en revanschlusta inför derbyt på tisdag.

Djurgården är ett annat lag än Norrköping, och matchbilden lär bli annorlunda. Kan du säga något om hur tankarna går kring hur ni ska spela?
– Jag har sett några av Djurgårdens matcher, och jag har bra koll på hur de spelar. Men alla vet hur det är med derbyn här i Stockholm – visst, de taktiska detaljerna är viktiga, men det lag som är berett att löpa mest, vinna mest närkamper och som har den där extra procenten vinnarglöd, såväl på läktaren som på planen, det är de som går vinnande ur striden.
Vi hoppas att vi ska få tre vinster mot Djurgården – att vi får tre poäng, att vi får slå en lokalkonurrent och att vi också vinner en seger på läktaren. Med menar jag att med tanke på det som hände förra året att Djurgårdsderbyt blir en fantastiskt härlig upplevelse, även på läktaren.