ANNONS
Av Mattias Jansson, Publicerat för 7 år sedan.
På lördagskvällen spelar Hammarby sin andra match under träningslägret i Portugal. Fjolårets irländska ligatrea Shamrock Rovers står för motståndet, en grönvit klubb som inhemskt är den mest meriterade sett till titlar, men utomlands är mer bekant för sitt supporterstöd. Här lär du känna ”Hoops” från Dublins södra delar närmre inför matchen i Atlantic Cup.
Klubbfotbollen på Irland har det ständigt tufft. Gaelisk fotboll, en inhemsk amatöridrott där vissa av spelreglerna skrevs redan på 1500-talet, drar 34 procent av idrottspubliken på de irländska arenorna. Kanske har lokalförankringen och lagidentiteten, som är orubbliga då alla tävlar för det landskap där de är födda (spelarövergångar förekommer således inte), en del i populäriteten. Därefter kommer hurling, med 24 procent av åskådarna, och lite trubbigt kan beskrivas som en tuffare form av landhockey.
Fotbollen är först trea med 16 procent på arenorna, och var nog heller inte behjälpt av att – ihop med landhockey – förbjudas på Irland under delar av 1800-talet. Detta handlade, förstås, om en markering mot britterna. Att det irländska landslaget inte bara har supportrar som är uppskattade världen över, utan även kan hävda sig skapligt emellanåt, har man nog dock just närheten till England (med sina många proffsserier) att tacka.
Samtidigt är Shamrock Rovers den klubb som bidragit med flest produkter till ”The boys in green”, republikens landslag – omkring 65 stycken. Shamrock Rovers Football Club, eller Cumann Peile Ruagairí na Seamróige på irländska, bildades 1899 i södra Dublin. Namnet, och treklöverväxten shamrock i klubbmärket, kommer sig av Shamrock Street där klubben föddes. Rovers har tagit hem ligan 17 gånger och cupen vid 24 tillfällen, och med det är man framgångsrikast inhemskt. Det är dock några år sedan senast nu – Rovers blev trea i fjol och supportrarna har väntat sedan 2011 på ett ligamästerskap.
Mellan 1926 och 1987 spelade klubben på Glenmalure Park, eller Milltown i folkmun, men styrelsen fattade ett minst sagt impopulärt beslut – att sälja marken till fastighetsägare och flytta hemmamatcherna, för att dela Tolka Park med Home Farm FC. 6000 såg cupsemifinalen som blev sista matchen på arenan, och Rovers-supportrarna ockuperade planen i en lång halvtidspaus, där Sligo Rovers-fansen också deltog i solidaritet. Rovers fick äntligen ett nytt hem 2009, på Tallaght Stadium, efter krisår som kulminerade i att supportrarna räddade klubbens existens.
Kontintentalt sett är ”Hoops”, som Shamrock Rovers också kallas efter tröjorna med tvärränder, förstås en liten klubb med sina knappt 3000 säsongskortsinnehavare. Den har dock fortsatt att präglas av ett aktivt supporterskap, och på Tallaght startades republikens första ultrasgrupp, som inte sällan bjuder på tifon som imponerar.

Med alla titlar har Rovers förstås deltagit i europeiskt cupspel vid många tillfällen, men sällan nått förbi de första rundorna, även om man 1967 var nära en riktig skalp – ett mål ifrån att slå ut Bayern München i Cupvinnarcupen. Sedan UEFA-cupspelet 2002/03 har många grönvita stockholmare ett gott öga till Shamrock Rovers, då bortaföljet på Råsunda sjöng om Bajen i bortareturen. 2011/12 blev Rovers första lag från republiken att gå vidare till ett gruppspel – efter Champions League-kvaluttåget mot FC Köpenhamn skrällde man mot Partizan Belgrad. Rovers chockade sedan White Heart Lane, men Tottenham vände, och någon poäng blev det heller inte mot Rubin eller PAOK. Senast, i somras, slogs man ut ur av Mladá Boleslav.
I dagens Rovers-laguppställning hittar vi ett allsvenskt bekant namn – Tomer Chencinski, den erfarne kanadensiske målvakten som spelat för Örebro, och häromåret för Helsingborg. U19-landslagsbacken Trevor Clarke utsågs i fjol till Young Player of the Year i irländska ligan. David McAllister är ett annat, relativt sett, meriterat namn – den 29-årige mittfältaren har ett knippe Championship-matcher med Sheffield United på meritlistan. Mest namnkunnig är dock Joey O’Brien, som förra lördagen skrev på för moderklubben efter 14 år i England. 50 matcher för Bolton, 91 framträdanden för West Ham och fem landskamper för Irland har den ofta skadedrabbade högerbacken samlat på sig. Premier League-profilen Damien Duff avslutade karriären i “Hoops” där han nu är assisterande manager.
Bajen ställs i dag mot ett ganska ungt lag, vid sidan av Chencinski och O’Brien – elvan i ligaavslutningen (den 27 oktober) hade en snittålder på under 24 år. Ligasäsongen för Rovers, som har sin supporterbas på Dublins södra sida, startar den 16 februari – med bortaderby mot största rivalen Bohemians, som hämtar sin publik från huvudstadens norra delar. Serien spelas alltså vår/höst, i likhet med Allsvenskan, men börjar någon månad tidigare då cupspelet genomförs under ligasäsongen.
Följaktligen har ”Hoops” hunnit med fem försäsongsmatcher. Fyra mot lokalt motstånd, och en i Atlantic Cup – 0-0-mötet med Dalkurd blev vida omskrivet i Sverige efter ett rejält råkurr just innan pausvisslan, men var förstås också meriterande. Den obligatoriska straffläggningen vann irländarna (6-5).
Fotot överst: Rovers mittback Sam Bone tar sig fram mot Dalkurd, av Bildbyrån
Publicerades för 2 år sedan
Publicerades för 2 år sedan
Publicerades för 2 år sedan
Publicerades för 2 år sedan
Publicerades för 2 år sedan










Comments