toggle menu

ANNONS

Motståndarkollen: Göteborgskamraterna

Av Mattias Jansson, Publicerat för 6 år sedan.

På söndagen ställs Hammarby mot den allsvenska säsongens stora positiva överraskning – IFK Göteborg. Efter fjolårets elfteplacering går ”Blåvitt” mot en höst där laget finns med i striden om Europaplatserna. Här är en titt på Göteborgskamraternas år hittills och läget i motståndarlaget inför matchen.

 

En genomgång av läget i IFK Göteborg inför årets säsong finns i motståndarkollen inför vårmötet som ju slutade mållöst, och en historisk tillbakablick på ”Blåvitt” hittar du i denna föregående artikel. Här ska vi istället titta på hur 2019 artat sig sedan 0-0-matchen på Gamla Ullevi, där Hammarby ju fick avsluta med tio man och helt utan kuranta backar, efter flera skador i defensiven.

 

Efter denna tionde omgång, där HIF och IFK alltså delade på poängen, hade Göteborg resultatraden 5-3-2 och 18 poäng – precis som Bajen. När lagen nu ska mötas i omgång 23 har de fortsatt att följas åt poängmässigt; båda har 41 inspelade pinnar. Enda skillnaden i kolumnerna är att ”Blåvitt” har vunnit tre av poängen sedan dess genom oavgjorda matcher. Det har således bara blivit en ynka förlust för Göteborg sedan slutet av maj. Den utmärkta utdelningen innebär att chansen finns till en riktigt rik blåvit höstskörd.

 

En del i detta har säkert det hetsiga bortaderby mot Häcken där man avslutade maj, och som gav IFK en rejäl skjuts in i sommarens allsvenska matchande; Robin Söder avgjorde med sitt 2-1 i 97:e – långt ifrån den erfarne anfallarens sista målgärning för året. Hemma mot Örebro kom dock den nämnda enda torsken – 0-1 trots ett chansövertag. För tredje gången, efter 0-0 mot såväl MFF som mot Bajen, gick ”Blåvitt” alltså mållöst från Gamla Ullevi efter att ha tillbringat en sprudlande vår på ”stora” Ullevi. Och mållös blev också omstarten i Östersund.

 

Vid det laget hade IFK tappat Benjamin Nygren, och vunnit ett antal miljoner till bankkontot, då den inte ens 18 år fyllde anfallaren sålts till Genk. Truppförändringarna under sommaren skulle bli betydligt fler än så. Carl Starfelt fortsätter sitt mittbacksvärv hos Rubin Kazan, Sebastian Ohlsson håller numer till på St Paulis innermittfält och Junes Barny frigjordes från sitt kontrakt. Göteborg släppte också ifrån sig var sin spelare till alliansrivalerna – Amin Affane på lån till Örgryte och Måns Saebbö gratis till GAIS.

 

In i laget har minst sagt lurige ÖFK-yttern Hosam Aiesh och nygamle offensive mittfältaren Tobias Sana från Aarhus kommit. Och även om det resultatmässigt ser bra mycket ljusare ut nu än i fjol, så är den ekonomiska verkligheten fortsatt bister försäljningarna till trots. Utöver dessa båda rekryteringar har man lyft upp Adil Titi och Noah Alexandersson (son till Niclas) från de egna ungdomsleden.

 

I början av juli kom så de första två målen på ordinarie hemmaarenan, Sebastian Eriksson och André Calisir stod för dessa när GIF Sundsvall besegrades med 2-1. Giorgi Kharaishvili låg bakom 2-0 före paus och georgiern kostade också på sig en straffmiss, innan den sena bortareduceringen. Mindre munter blev utflykten söderut till Falkenberg. Söders mål tidigt efter paus tycktes bli matchens enda, men FFF räddade poäng med matchens sista spark, till kraftiga blåvita känsloyttringar. Söders hemmamål mot AFC blev däremot matchens enda, innan kamratmötet med Norrköping i nästa omgång slutade 0-0.

 

Borta mot Örebro slog Söder till såväl just innan paus som med halvtimmen kvar, båda gångerna framspelad av Sargon Abraham, men 2-0-ledningen stod sig inte. Efter att ha bränt mängder av lägen – däribland en straff – tidigare i matchen, kunde ÖSK till sist göra 1-2 i 82:a och 2-2 i 94:e. Muntrare var tongångarna knappast efter hemmareturen mot Falkenberg, som likt bortamötet slutade 1-1. Det hade rentav kunnat bli förlust, om Söder inte utnyttjat ett målvaktsmisstag mitt i andra halvlek. Något fjärde poängtapp på raken blev det dock inte för IFK i Helsingborg, där man sent vände underläge till seger – nytt mål av Söder och avgörande av inbytte och dittills skadeförföljde Lasse Wibe.

 

Av bara farten ordnade ”Blåvitt” därefter två raka 4-0-triumfer, de första odiskutabla vinsterna sedan 3-0 mot AIK i slutet av april. BK Astrio, moderklubb för Mats Jingblad som senare varit såväl tränare för Göteborg som sportchef i Hammarby, hade inte mycket att sätta emot i cupens utslagningsomgång. Lika chanslöst var Kalmar FF på Gamla Ullevi, där Söder låg bakom alla fyra målen. Närmast innan landslagsuppehållet tog IFK ännu en trepoängare som gav fortsatt häng på toppstriden inför slutomgångarna i Allsvenskan – 2-0 borta mot GIF Sundsvall; då Söder för en gångs skull gick mållös slog Kharaishvili och Aiesh istället till kring pausvilan, båda gångerna med Sana som servitör.

 

Inför dagens drabbning är ingen göteborgare avstängd. Dessutom kom uppehållet lägligt för den blåvita truppen, där endast sjuke August Erlingmark saknas bland det manskap som reste till Bajenland under lördagen. ” Vi är medvetna om vad som väntar, men är optimistiska”, säger tränare Poya Asbaghi till klubbens sajt. Och visst finns det fog för detta, med tre raka trepoängare och slagläge i serien. Vi kan räkna med att inget av lagen är särdeles belåtet med ett kryss i dag.

 

 

Läs också: Truppen mot Hammarby (från ifkgoteborg.se)

 

Foto: Bildbyrån

ANNONSER

Comments

comments

ANNONS