Inför en välfylld grönvit huvudläktare skulle Hammarby slå in den första av två allsvenska matchbollar, mot ett BP som säkrat sitt kontrakt häromveckan, bland annat i kraft av en seger mot AIK. Men även dagens tillställning betraktade de rödsvarta spelarna som ett derby, och någon sekunds grönvitt slarv räckte som lillfinger att greppa tag i för BP, i en match som Bajen borde nätat i tidigare än timmen in.

Lika mycket som publiksiffror är sekundära i sig jämfört med matchresultat, så är de häpnadsväckande när det gäller Bajen; vi får börja där. Frågan är om Hammarbys supportrar och trupp eller Brommapojkarnas kassör kände störst besvikelse efter denna lördag på Grimsta IP. HIF fick å sin sida lämna Vällingby utan den där säkrade allsvenska statusen. Och BP hade satsat på ”två matcher för en biljett”, men lagt dammatchen i Elitettan före herrmatchen i Superettan.

1452 såg BP-Hammarby, med avspark 12.30. Sedan fick den för hemmaföreningen betydligt viktigare matchen BP-Dalkurd, som började 16.00, spelas inför blott 565. Med omvänd ordning på matcherna hade nog långt fler slutit upp för en lokomotågfärd med gröna linjen långt åt fel håll, än de 1400 som nu höll full låda i 100 minuter.

För så lång blev dagens match. Inledningsvis var det likväl inte mycket som tydde på att detta skulle bli en strid in på kniven. Hammarby tog kommandot direkt och drev upp tempot. Tio minuter in fick 4-5-1-uppställningen, med kapten Emma Jansson nära Filippa Graneld där framme i det anfallsspel som det oftast handlade om, fram en första möjlighet. Jonna Ståhl och Cathrine Dahlström samarbetade fint på sin vänsterkant innan Graneld tvåfotade bort sin försvarare. Inlägget hamnade så småningom hos Jansson, som nöp till direkt, men över.

Ytterligare tio minuter in fick Bajen fram nästa läge, då bollen gick ända nerifrån Britta Gynning i mål via högerbacken Helén Eke, via Jansson och till ett Ellen Gibson-inlägg. Felicia Saving nådde bollen med nicken, men kunde inte rikta den utom Josephine Frigges räckvidd. Och med knappa halvtimmen spelad ordnade Eke den stora möjligheten, då hon tog emot en diagonalboll och gjordes ner i straffområdet. Säsongens andra straff, den andra på två helger – nu som då klev kaptenen fram. Men målvakten gick rätt, på en elvametersspark från Emma som nog faktiskt var bättre placerad än den från henne som gick i nät mot AIK.

Vi var uppenbarligen många som kom att tänka på Jönköpings Södra och Kennedy Bakircioglu, för när Graneld fick en tveksamt dömd (BP-tränaren blev uppvisad på läktaren) frispark med sig i vasst läge, så fick kaptenen väcka liv i ytterligare en nummer 10-ramsa – ”oh, ah, Emma J” ekade över Grimstafältet. Och visst klev Jansson fram. Knorren var ämnad för Frigges vänstra kryss, men keepern nådde dit med näven. HIF skapade ytterligare två stora möjligheter, eller tre egentligen, innan vilan. Ståhl nickade i backen och just över efter ett Graneld-inspel. Och på tilläggstid svarade Frigge för en dubbelparad då Jansson klackat Ståhl i inläggsläge, och såväl Hanna Lundkvist som Saving tvingade fram jätteräddningar från nära håll.

Om de första 45 minuterna plus tillägg var ensidigt grönvita, så gjorde Brommapojkarna desto mer väsen av sig i den andra. Så många hade nämligen så ont så länge efter 1-1-målet, att tilläggstiden fick den fyrsiffriga matchuret att ilsket rött lysa 00.12 då drabbningen väl var till ända. Fast faktiskt hade BP också det första riktiga budet på nätkänning efter vilan. Daniella Novaković fick i 52:a på ett vådaskott som kan ha klonkat i stolpens utsida. Inramningen, såklart unikt Hammarby-mässig men i dag ett lyckligt giftermål mellan Easter Road och Maracanã, gjorde bollträffljudet omöjligt att urskilja.

Men att Hammarby fick utdelning först var klart välförtjänt. Kvarten in i halvleken slog Gibson en studsande djupledsboll mot Lundkvist, som lurade utrusande Frigge med en lätt riktningsförändring till avslut. Huvudläktaren exploderade såklart, samtidigt som Bajen genomförde det förberedda bytet, där Lawlaw Nazeri ersatte Ståhl.

Emma Wallskog

Lyckan blev dock kortvarig. BP tilläts utjämna sju minuter därpå, då Michelle Rojas Flores bara hade att sätta dit foten på inspelet från höger, då de grönvita väl naivt gått bort sig på mittplan. Resten av matchen bestod mest av exempel efter exempel på att BP, utan något tabellmässigt incitament, betraktade matchen som ett derby. Hemmalaget fick såklart energi av den snabba kvitteringen, och använde den till att skickligt trasa sönder alla försök till ordnat Bajen-spel med ideliga skadeavbrott och tillhörande vätskepauser. Och kanske har AIK:s herrmålvakt lärt sig ett och annat av likaledes gulklädda Frigge, som lägligt fick ont och blev sittande vid två tillfällen.

Surt sa räven (nej, inte den räven) om stycket ovan. Då har vi inte ens kommit till 83:e minuten, då Hammarby borde ha tilldömts en till straff, efter att inbytta Astrid Larssons inlägg täckts av en BP-arm. I slutskedet försökte Bajen med allt. 9-0 totalt i hörnor, där bollen flipprade kring mållinjen vid flera. Tvåbackslinje. Kantfrisparkar där Gynning kampade med målvaktskollegan i offensiv box. Men segermålet kom aldrig, vilket slutsignalen ofrånkomligen gjorde till sist. BP-spelarna tjoade för fullt över poängen, medan supportrarna fick gjuta mod i HIF-lirarna inför avgörandet i slutomgången.

Matchfakta finns här.

Se till att säkra biljett till den helt avgörande säsongsavslutningen, mot Uppsala på Hammarby IP, nästa söndag 13.00! På den här länken finns plåtarna.

Foto överst: Peter Jonsson