På lördagen spelar Hammarby en av två hemmamatcher mot Häcken under maj månad. Den andra är förstås cupfinalen, men även om det inte står någon titel på spel i morgon lördag, så gäller uppgörelsen på Tele2 Arena riktigt viktiga allsvenska poäng. Här är en närmre titt på klubben och motståndarlaget BK Häcken inför matchen.

Bollklubben Häcken: Året var 1940 då ett grabbgäng i Kvillebäcken, någon kilometer norr om Götaälvsbron, bestämde sig för att starta en fotbollsklubb. Det tänkta namnet var BK Kick, men eftersom killarna missat att detta sedan 1926 varit upptaget av en Malmö-klubb, så blev det till att tänka om. Initiativtagarna fastnade för en hyllning till den täta häck som omgärdat deras första träningsplan. BK Häcken fick en flygande start med sex raka seriesegrar under sitt första årtionde. 1951 avancerade Häcken till andradivisionen – och säsongen 1952/53 var det nära att klubben också nådde Allsvenskan. Häcken föll ur Division II Götaland nästa säsong, men nådde en höjdpunkt när 18 229 såg hemmamötet med Oddevold 1955. Så många har varken förr eller senare sett fotboll i Sveriges tredjedivision.

Häckens dagar som kometklubb var emellertid över och representationslaget skulle verka i skymundan i tre decennier. Under 1970-talet var Häcken tillbaka i seriesystemets nedre regioner; på femte nivån. Däremot har BKH alltid förknippats med ett välutvecklat sinne för att slå mynt på olika vis. Klubben var med och underhöll i folkparkerna, klubbhuset Häckenborg hyrdes ut som festlokal vilket också drog in pengar, Häcken samverkade med proggband som Nationalteatern när det ordnades spelningar på Pustervik, startade en kvartersbingohall på Hisingen… och inte minst drogs Gothia Cup igång 1975. GAIS och Arbetet var med på ett hörn, men såväl rivalen som tidningen hoppade av samarbetet 1981. Inte minst grämer sig nog ”Makrillarna” då den lukrativa ungdomsturneringen, snart världens största med 50 000 deltagare varje sommar, gett Häcken en ekonomisk stabilitet som alltjämt utmärker Bollklubben.

Sett till A-lagsverksamheten hade Häcken 1978 dragit igång ett damlag, och 1983 nådde herrarna för första gången Allsvenskan. BKH gjorde ett par påhälsningar i finrummet och etablerade sig ordentligt efter uppflyttningen 2008. I år gör Häckens herrar sin trettonde raka allsvenska säsong. På senare år har laget alltid nämnts bland de topptippade i serien, men även om det blivit två titlar i Svenska Cupen efter finalsegrar mot Malmö FF och AFC Eskilstuna, så har de gulsvartrandiga aldrig nått ända fram till SM-titeln. Det gör man sannolikt heller inte 2021, ett år som bortsett från just cupspelet inletts på ett oroväckande sätt, vilket vi återkommer till.

Gustav Ludwigson och Joona Toivio i en blindduell vid lagens förra allsvenska möte. (Bildbyrån)

Övergångar: Defensivt har Häcken tappat Adam Andersson som testar vingarna i Rosenborg efter åtta år i klubben, som ändå inte gick vidare med vänsterbacken och höstvärvningen Nikola Gulan. På mittfältets minuskonto finns mittfältslöftet Kevin Yakob som valt en flytt över älven till IFK, lurige Ahmed Yasin som numer återfinns i turkiska Denizlispor och Viktor Lundberg som Häcken släppt ifrån sig till Helsingborg. Gustaf Nilsson fick det aldrig riktigt att stämma på Bravida Arena och den gänglige anfallaren spelar nu för tyska Wehen Wiesbaden. Den desto bitigare norrmannen Alexander Søderlund flyttade å sin sida till Turkiet och Rizespor.

Den rätt så stora spelaromsättningen återspeglas förstås också på nyförvärvssidan. Där hittar vi hela 13 namn – fyra av dessa är uppflyttade P19-spelare och två är unga ivorianer. I övrigt märks i årets backlinje U21-landslagsmannen och högerbacken Valgeir Fridriksson från Valur och rejält blågult meriterade Martin Olsson som anslutit från nedflyttade Helsingborg. På mittfältet är norske Tobias Heintz, Europa League-meriterad med Sarpsborg och senast i Süper Lig med Kasımpaşa, ett nytt 22-årigt ansikte. Fortfarande tonårige Jack Lahne blev i mars klar för sin tredje utlåning till en allsvensk klubb från Amiens och League 1, och den här gången är det alltså Häcken som ska dra nytta av den BP-fostrade anfallarens speed. Sist men främst, så har Alexander Jeremejeff än en gång återvänt till BKH. Förra gången hade han gjort två år för MFF, nu har han Dynamo Dresden och en utlåning till Twente närmast bakom sig – det återstår att se om poängproduktionen blir av den art som han alltid skämt bort främst Hisingen-publiken med.

Inledningen av Allsvenskan: Häckens framgångar i Svenska Cupen, som vi återkommer närmre till när finalen mot Bajen på Tele2 Arena närmar sig i den tävlingen, står i bjärt kontrast till en bekymmersam start på seriespelet. Med premiär borta mot Halmstad, en nykomling vilket ju kan vara vanskligt för vilket lag som helst, så fanns det inte mycket utrymme för sjabbel då Malmö FF stod näst på tur. I mötet med HBK var det Häcken som skapade chanserna, men hallänningarna som gjorde målet, med sex minuter kvar till 90.

I hemmamötet med mästarna åkte Häcken på ett tidigt baklängesmål, och ännu ett snart därefter – 0-2 redan 19 minuter in. Bénie Traore, högerytter från ASEC och en av de nämnda ivorianerna som alltså kommer från samma akademi som Odilon Kossounou och de båda landsmännen i Hammarbys nuvarande trupp, presenterade sig för den allsvenska publiken med en påpasslig reducering. I den chansrika matchen lyckades MFF hålla undan.

Någon poäng blev det heller inte förra helgen då Häcken tog emot Sirius. Återigen hamnade man i 0-2-underläge, återigen skapade laget lägen, men inte heller denna gång fullbordades upphämtningen efter reduceringen – som här gjordes från straffpunkten av Jeremejeff. Och därmed var klubbens första torsk mot Uppsala-gästerna ett faktum. Det är med andra ord två riktigt revanschsugna lag som ställs mot varandra i Bajenland på lördagseftermiddagen.

Truppläget: Långtidsskadade är trion Daleho Irandust, Jasse Tuominen och Peter Abrahamsson. Erik Friberg dras med vadbesvär och missar matchen mot Hammarby, liksom krassliga duon Oskar Sverrisson och Samir Maarouf. Traores ASEC-polare Yannick Adjoumani är heller inte tillbaka efter lårskada.

Kompis från förr: En som också fått sin säsongsupptakt störd av skavanker är Hammarby-fostrade Leo Bengtsson. Den numer 23-årige yttern har annars vuxit ut till en viktig pjäs i Häckens startelva. 2020 noterades Bengtsson för fina 4+8 beträffande allsvenska mål och målpass.

Se upp med: I en trupp där även mittbacken Johan Hammar är ett offensivt vapen, och en garant för oreda i offensivt straffområde då det behöver forceras, är det inte svårt att hitta offensiva orosmoment. Vi får rentav fastna för en backlinjekollega till Hammar – nigerianske Godswill Ekpolo som nog tillhör seriens mer underskattade spelare. Den frejdige högerbacken har varit nära att hitta rätt med såväl inspel som egna avslut under april.

Läs också: Viktiga poäng står på spel när BK Häcken möter Hammarby (från bkhacken.se, med truppen)

Foto överst: Mikael Hellström försvarar mot Jonny Rödlund av alla människor, vid Söderstadion-mötet 1994. (Bildbyrån)