toggle menu

ANNONS

Motståndarkollen: Östersunds FK

Av Mattias Jansson, Publicerat för 4 år sedan.

På den sena söndagseftermiddagen, med avspark 17.30, sparkas Hammarbys bortamöte med nästjumbon Östersunds FK igång. Det har varit speciella tider för alla allsvenska klubbar, men allra mest för ÖFK, som ju inte har möjlighet att värva för att vända på sitt tabelläge. Jämtarna kommer närmast från en bottenlagstypiskt försmädlig 0-1-förlust mot Halmstad, efter självmål i 94:e. Här får du koll på klubben och motståndarlaget ÖFK inför matchen.

 

 

Östersunds Fotbollsklubb: Hösten 1996 beslöt flera aktörer inom Östersundsfotbollen, främst stadens IFK och Bajens nyliga Norrettan-motståndare Ope IF, att släppa på rivaliteten för att ge republiken Jämtland den elitklubb som man själva inte hade möjlighet att bli. Laget inledde i Division 2 och nådde kval såväl 1998 som 1999, men Gefle och Café Opera blev för svårt i säsongsavslutningarna de gångerna. Vid serieomläggningen 2006 kvalificerade sig ÖFK för den tredje serienivå som man varit nära att nå, men klubben klarade inte omställningen. ÖFK höll sig visserligen kvar med ett nödrop fyra år på raken, men 2010 föll laget åter till Division 2.

 

Detta blev likväl vändpunkten för ÖFK. Daniel Kindberg tog över ordförandeklubban och Graham Potter rekryterades till huvudtränarposten. Om än gediget utbildad, så var engelsmannen ett oskrivet kort – hans enda uppdrag i en ledarstab dittills var arbetet som teknisk direktör för Ghanas landslag i dam-VM 2007, och ÖFK-jobbet var hans första tränarvärv. Det är svårt att säga något annat än att Potter lyckades med det han företog sig. Genom sitt och den till stor del handplockade stabens kontaktnät värvades sydkoreaner, mexikanare, västafrikaner och britter till ÖFK.

 

David Accam, nu i Bajen och högaktuell som UECL-matchvinnare, hade en huvudroll även i ÖFK:s resa, då hans försäljning till Helsingborg gjorde anfallaren till den dyraste Division 1-spelaren någonsin. Klättringen fortsatte likväl upp i Superettan. Där blev ÖFK tia, men kassan fylldes på ytterligare då Modou Barrow såldes till Swansea för stora pengar. Och 2015 nådde ÖFK, som första lag från både Jämtland och Norrlands inland, Allsvenskan. Väl i finrummet var de rödsvarta inte färdiga – 8639 på Jämtkraft Arena såg ÖFK vinna Svenska Cupen, vilket i förlängningen gav ett Europa League-äventyr som ändade först när bortasegern mot Arsenal i sextondelsreturen inte var stor nog. Dock vände det lika fort. Diverse ekonomiska oegentligheter, som gav framgångssagan bismak för de nyss lyriska ortsborna, ledde bland annat till värvningsförbud. Ett tufft slag mot ett ÖFK som slutade fjolåret just ovanför kvalstrecket.

 

 

 

Övergångar: Således finns det inte alltför mycket att berätta om under denna rubrik. Turligt nog har tappen varit få; bara fem spelare lämnade i vintras, med viktige mittbacken Thomas Isherwoods flytt till tyska Darmstadt som den knepigaste pjäsen att ersätta. Charlie Colkett blev också en segdragen följetång under hela våren, då den engelske mittfältaren tog någon typ av paus från fotbollen, men nu under sommaren provtränar med Doncaster. Tillbaka i truppen kom Patrick Kpozo, som ju huserade i Uppland och AIK som första klubbadress, och den ghananske vänsterkantspelaren har tillbringat sin karriär på än nordligare breddgrader – Tromsø, ÖFK och under fjolåret IFK Luleå på lån.

 

I sommar har det stått klart att Ronald Mukiibi lämnar klubben, efter sju händelserika år. Det återstår att se vad som väntar härnäst för den bitige ugandiske landslagsmittbacken. I övrigt har det knappast varit korsdrag i sommarfönstret. Peter Amoran, som spelat pojkallsvenskt med GIF Sundsvall men vänt åter till IFK Östersund, har visserligen kritat på för ÖFK. Den 17-årige mittbacken ansluter dock först till 2022.

 

 

Säsongen hittills: ÖFK vann sin grupp i Svenska Cupen, där Blair Turgott avgjorde sent i slutomgången borta mot Mjällby. Laget hade emellertid inte mycket att sätta emot Djurgården på bortaplan i kvartsfinalen; 0-3-förlust. Efter två inte alltför övertygande träningsmatcher mot Superettan-motstånd, 1-2 mot GIF Sundsvall och 1-1 mot Vasalund, var det dags att gå in i serien.

 

I en mållös bortapremiär mot Kalmar FF låg smålänningarna närmast segern. Hemmapremiären blev något helt annat, och kanske matchen som gjorde att Jamaicas landslagsledning fick upp ögonen för den London-födde yttern Blair Turgott – som gjorde hattrick på trekvarts spel mot Örebro, när ÖFK vann med hela 5-0. ÖFK följde upp storsegern med starka 1-1 i Malmö, där Mukiibi utjämnade sent och de rödsvarta höll ut med tio man på slutet. Aly Keita, som storspelade mellan stolparna, förlängde nyligen kontraktet med tre år.

 

Men efter den fina och obesegrade starten på Allsvenskan gick det betydligt tyngre de första veckorna i maj. Mukiibi nätade återigen, den här gången i matchinledningen, när Varberg kom på besök. Men hallänningarna lyckades vända – och för första men inte sista gången släppte ÖFK till ett avgörande mål på tilläggstid, till i slutändan logiska 1-2. ÖFK var sedan förhållandevis nära poäng på Strandvallen, där Mjällby dock gjorde matchens enda mål.

 

Uppladdningen inför årets andra besök på Tele2 Arena stördes av covidfall i jämtarnas trupp, och det var osäkert om matchen mot Djurgården skulle spelas som planerat, men så blev det – och DIF vann komfortabelt med 2-0. Inte heller mot nästa tvillingmotstånd, AIK hemma, ville det sig för ÖFK som hamnade i tvåmålsunderläge och sedan inte kom närmre än 1-2. ÖFK fick åtminstone en bra avslutning på vårsäsongen, via en stark prestation mot Sirius. Kpozo nickade dit 1-0 precis innan pausvilan och i andra halvlek var Turgott inblandad i såväl sitt 2-0 som Felix Hörbergs 3-0.

 

Den segern kom alltså efter fyra raka förluster. Detsamma har ÖFK med sig i bagaget inför dagens match. För i omstarten tappade laget ledningen till 1-3-förlust i Degerfors, och i första hemmamatchen med fler än åtta åskådare föll ÖFK tungt mot IFK Göteborg – gästerna ledde med två redan i paus, och Simon Kroons 2-3-reducering i 88:e kom för sent. Och i Borås var ÖFK sedan chanslöst – välspeglande 3-0 till Elfsborg. Hemmamötet med nykomlingen Halmstad föregående helg såg länge ut att bli mållöst, men det ville sig inte bättre för ÖFK än att Noah Sonko Sundberg skarvade ett inlägg i egen bur. Detta i 94:e minuten – mörkt.

 

 

Truppläget: Det är däremot så ljusnande att ÖFK ägnat en hel artikel åt de spelare som är tillbaka i spel mot Bajen. Turgott är åter i Östersund efter landslagsspel, medan Eirik Haugan och Ludvig Fritzon avtjänat sina avstängningar för gula kort. Sam Mensiro missar däremot matchen i sviterna av en smäll mot huvudet på Borås Arena, liksom rehabande Kalpi Ouattara och Rewan Amin och nyopererade Nebiyou Perry. Marco Weymans, belgisk vänsterback som missat vårsäsongen, lär inte vara redo heller mot Hammarby.

 

 

Se upp med: Keita kan stå på öronen i buren en bra dag. Och visst har Turgott legat bakom en hel del framåt, fast mest gryende form har nog Simon Kroon på andra kanten.

 

 

Kompis från förr: Nej, dagens ÖFK-trupp saknar inslag av tidigare grönvita. Och sedan förre ÖFK:aren Dennis Widgren ju lånats ut till Sirius gäller det även omvänt – vid sidan av Accams återkomst, då.

 

 

Foto: Bildbyrån

ANNONSER

Comments

comments

ANNONS