Som vi nämnt i tidigare luckor blev 2015 flerfaldigt historiskt. Vid sista hemmamatchen mot Malmö FF ordnade 100-årsjubilarens publikmassa, som ju slagit rekord på rekord sedan arenaflytten, också en putsning av Örgryte IS ”omöjliga” notering från 1959. Här är en rejäl tillbakablick på publikåret – där Bajen-sfären till och med lyckades överträffa sig själv.

Att publiksiffrorna de senaste åren, och inte minst då under 2015, varit anmärkningsvärda även ur ett kontinentalt perspektiv – det har vi förstås läst och pratat väldigt mycket om. Minst lika notabelt är ändå omständigheterna. Efter arenarekordet mot Ljungskile föregående höst, 31 074, och en säsong i Superettan där 306 762 slöt upp på hemmaplan (rekordmånga för fotboll i Sverige)… så var det ju en och annan som flaggade för att en lite knackigare allsvensk säsong skulle kunna få den grönvita tsunamin att mojna. Icke.

(Foto: Bildbyrån)

Den efterlängtade återkomsten till finrummet sålde slut på en dag och drog 30 278, vilket väl var väntat även om rätt så osexiga Häcken premiärgästade och betvingades med 2-0. Och den välsmakande segern mot Djurgården var förstås utsåld med 27 597 på plats, medan en 1-3-förlust borta mot mästarna Malmö FF avskräckte få inför hemmamötet med Åtvidaberg – 25 167 mot profilfattiga ”Bruket” är hur som helst en maffig siffra.

Men publiken skulle sättas på vissa prov; efter den frimodiga säsongsupptakten hamnade ju Hammarby i en riktigt tung period.  På valborgsmässoafton sjöngs sommarhalvåret in runt om i landet, och på Behrn Arena i Örebro blev tappet till 2-2 början på en mindre rolig svit om nio matcher utan seger. Efter krysset mot ÖSK väntade ett bortamöte i Solna där de svartgula fick revansch för Bajens cupskräll och ganska enkelt vann med 2-0. Ändå var vi 21 535 som såg hemmaförlusten mot GIF Sundsvall veckan därpå.

(Foto: Mikael Widén/Hammarby Foto)

Hammarby föll med 0-1 borta mot såväl Norrköping som Helsingborg inom loppet av fem dagar – och fem dagar senare nådde man bara 2-2 mot Halmstad. I sammanhanget kan, utöver de fyra raka förlusterna som föregick HBK-mötet, nämnas att det ösregnat hela denna ruggiga majmånads näst sista dag. För undertecknad obskyra men objektivt publikdragande evenemang som Elitloppet som Stockholm Marathon hölls samma eftermiddag. Samtidigt bjöd tv-soffan på FA-cupfinal, för den som var lagd åt detta snäppet mindre besynnerliga håll. 21 688 mot det halländska nedflyttningsgänget är inget annat än sanslöst, och kanske årets allra största HIF-supporterbedrift.

Konkurrensen var ändå tät. Visserligen gjorde Bajen en fin andra halvlek i Kalmar som genererade 2-2 och en viktig poäng med hem till Söder, men laget hade alltså sju segerlösa omgångar bakom sig när 27 556 slöt upp mot IFK Göteborg. Ett stort bortafölje bidrog till en fantastisk inramning, men sista matchen innan uppehållet för U21-EM fick ett riktigt snöpligt slut, då ett par ögonblick av fokustapp i slutet sabbade den annars solida insatsen.

Serien drog igång igen med 1-1 i Gävle, och mot gänget med ”Ullared” målat över hela spelarbussen fanns hela 21 337 på Tele2 Arena. De fick se en riktig rivstart där nämnda FFF-buss var riktigt illa parkerad – HIF hade 2-0 redan fyra minuter in. Nahir Besara fastställde 3-0, och det frejdiga anfallsspelet höll i sig trots hans flytt dagarna därpå; 3-3 på Hisingen där Fredrik Torsteinbø visade vägen ingav ytterligare hopp i leden.

Fast mötet med nästa IFK-topplag, det från Norrköping, blev en slags repris på ”Blåvitt”-matchen. 27 011, även den siffran boostad av många tillresta blåvita på östra läktaren, fick se en intensiv tillställning där Bajen inte saknade chanser men däremot ende målskytten och skytteligavinnaren Emir Kujovics skärpa i boxen. Den bristande koncentrationen i respektive straffområde blev tydlig i 0-3-bortamötet med ett skoningslöst GIF Sundsvall, de senare årens odiskutabla bogey team. Denna augustivecka kunde alltså ha börjat betydligt bättre, och kanske skulle det bli ett tapp i söndagsmötet med Elfsborg, ett sevärt gäng som ändå aldrig frambringat några större känslor i vår sfär. Nejdå – när Hammarby, med sommarförvärven Ögmundur Kristinsson, Richard Magyar och Imad Khalili på plats i elvan, reste sig och låg närmast segern mot de vid tidpunkten delat serieledande boråsarna… så svarade 21 165 upp på läktarplats.

(Foto: Bildbyrån)

En sportslig vändning kom i och med att Torsteinbø forcerade in ett hyfsat ologiskt segermål i Falkenberg, och att det med cupavancemanget mot Carlstad United och 2-2-derbyt mot Djurgården blev tre raka matcher som åtminstone på pappret lirades borta bidrog nog också till suget inför jubileumsfirandet när Kalmar FF kom på besök. 100 år saluterades med att samtliga plåtar kostade lika många kronor, och 30 869 stod för ett maffigt tifo inför första halvleks avspark, medan oräkneliga profiler hedrade föreningen innan den andra i denna på planen mediokra 0-0-match.

ÖSK på Tele2 Arena stod härnäst på programmet, och alltför få av de 21 862 närvarande minns nog Jakob Orlovs första balja i Bajen-dressen, då närkingarna vände och vann mot ett i övrigt ånyo uddlöst grönvitt manskap. Fast med de sex poängen mot FFF i bagaget kunde Hammarby mer avslappnat än tidigare repa mod efter dessa motgångar, och fyra riktigt fina prestationer säkrade att det vankas joxande med trasan i finrummet även 2016. Det blev 0-1-förlust borta mot Göteborg, men denna etta på kupongen var nog ett av seriens allra mest tippade tecken, och truppen stod upp bra mot guldkandidaten. Här var det nog det faktum att fyra av fem (!) seriematcher spelades hemma, som bidrog mer till att nästa hemmanuffra blev den första med under 20 000 på plats efter 17 raka över (och att motståndet hette Gefle IF lär med HBK- och FFF-siffrorna i åtanke inte ha haft en alltför nedslående inverkan). 18 173 firade fredag med en befriande 3-0-vinst.

Någon tändvätska behövdes knappast till hemmaderbyt mot AIK, det första sedan Mikkel Jensen och Paulinho Guará sänkte upplänningarna på Söderstadion i maj2006, och de 28 945 som fick tag på plåt tar med sig det dramatiska slutskedet långt vidare i livet. Bortavinsten med Åtvidaberg blev sedan komfortabel, och det kvarvarande kvalhotet därmed undanröjt. En stor utmaning återstod för alla runt Hammarby Fotboll. Med tre avslutande omgångar som – turligt nog då Bajen kammade noll – ”endast” gällde tabellplaceringen i det där nedre mittskiktet, var det chansen att bräcka Örgrytes 56 år gamla rekordsiffra för hemmasnitt i svensk lagidrott som hägrade på allvar.

(Foto: Bildbyrån)

Avgörande blev uppslutningen när Hammarby föll med hela 1-4 mot Helsingborg; 28 797 passerade vändkorsen. Den stora frågan inför sista hemmamatchen, mot Malmö FF, blev därmed om 30 385 skulle ta sig till arenan. En omfattande mobilisering rullades igång för att inga biljetter skulle ligga oanvända, och än en gång kunde det slås fast att inget är omöjligt för Bajens supportrar. För tredje gången slutade hemmamötet med en av toppklubbarna med ett nesligt 0-1-nederlag, men 30 627 räckte för att ÖIS-siffran på 25 490 skulle överträffas – och marginalen blev så liten som drygt 200 närvarande; 25 507 löd den nya rekordnoteringen. Ett fint kvitto på att alla behövs på läktaren, och givetvis en makalös manifestation, inte minst sett över hela säsongen.