Hur känns det att lämna Bajen efter drygt tio år, Patrik?
– Det känns lite nervöst och lite sorgligt. Det är jobbigt att flytta från tryggheten.

Ditt kontrakt med Leicester, hur länge gäller det?
– Det sträcker sig över tre år.

Vilka minnen tar du med dig från Hammarby?
– Klart det var otroligt kul att vinna SM-guld fast jag inte spelade så mycket just då. Det som kommer bli jobbigast att lämna är gemenskapen och alla kompisar i Hammarby. Jag tror vi har väldigt bra sammanhållning i laget, även om du jämför med svenska klubbar.

Hela säsongen 2002 spolierades av en skada för din del. Trodde du på spel i Allsvenskan?
– Det var en tung period. Jag rehabtränade och sen kom skadan tillbaks, det blev inte bättre någon gång. Sedan bestämde vi att jag skulle vila helt i flera månader, då var det inte roligt. Det mesta man gjorde var promenaden till träningarna. Men jag var relativt ung och man ville ju knappast lägga av.

Sedan kom du äntligen tillbaks och tog en plats i laget.
– Vi hade ju väldigt många bra backar på den tiden, men man blir ju bara bättre om konkurrensen är stor. Jag spelade på “hunger”. Eftersom man var borta så länge fick man en extra gnista och det var inte svårt att komma tillbaks.

Allt slit har resulterat i ett kontrakt utomlands. Hur kom det sig att det blev just Leicester för din del?
– Anledningen till att jag valde dem var att de har en klar målsättning med klubben. De bygger ett nytt och ungt lag som ska gå upp i Premier League. För min egen del vill jag utvecklas, trots att det är en annan typ av fotboll. Jag tror de mår bra av att ha en spelande mittback. Det jag kan lära mig av dem är kanske den där aggressionen och kampen. Det ska jag få i mig mer.

Men de har väl varit intresserade av dig tidigare?
– Ja, jag träffade Leicester redan i julas för att få reda på mer kring klubben. Redan då sa jag till dem och då sa jag till dem att jag ville förlänga mitt kontrakt med Hammarby, vilket de tyckte var helt okej.

Med andra ord har det aldrig varit aktuellt för din del att gå som Bosman?
– För mig personligen var det självklarhet att skriva nytt med klubben som jag fått i stort sett all utbildning av. Klart att det kan vara lättare att gå som Bosman, men jag tror att klubbarna inte tar lika allvarligt på en då. Ser man att en klubb är beredd att köpa förstår man att de vill satsa.

Men Hammarby sade nej till det första budet. Hur kändes det?
– Det var mycket förhandlingar där. Jag förstår att de vill ha ut så mycket som möjligt för mig, men hela affären drog ut på tiden. Jag visste att Leicester inte skulle höja budet en gång till. Om affären inte blivit av hade jag varit jävligt sur.

I en av tidningarna kan man i dag (läs: i går) läsa att du är besviken på Hammarby. Handlar det om pengar?
– Om det handlat om pengar hade jag ju inte skrivit nytt kontrakt med Hammarby, då hade jag kunnat gå gratis några dagar senare. Det handlar om principer, har man en överenskommelse så håller man den tycker jag. Hammarby bör tänka efter om de hamnar i denna situation en gång till. De vet exakt var felet begåtts, men vågar inte erkänna det.

Nu har det blivit rätt tunt i truppen, vad måste Hammarby göra nu?
– Ta in en ny spelare helt klart. Sedan finns det ju folk i truppen som kan spela mittback, men man kan inte gå runt på fyra försvarsspelare. Att ta upp någon från HTFF är ett sätt, men det är ett väldigt stort steg att komma upp till Allsvenskan.

Hinner du avtackas i samband med matchen mot Landskrona innan avresan till England?
– Tyvärr inte. Leicester är på träningsläger i Norge, de spelar mot Lilleström i morgon (läs: i dag) och vill ha mig där.

Då får jag passa på att tacka för allt du har gjort i Hammarby under åren och önska lycka till.
– Tack själv, man tar med sig många minnen härifrån. Men nu ska det bli kul och lira lite brunkarfotboll (skratt).