Efter en lång dag på arbetet får jag ett telefonsamtal på vägen hem vid
tio-tiden i kväll. Det är Oliver Cabrera som ringer och berättar att Micke
Hellström stannar kvar i Hammarby. – Vadå stannar kvar, svarar jag. Oliver
berättar då att Micke just tackat nej till ett proffsanbud från en fransk
förstaligaklubb. Jag blev varm inombords, vilken lirare han är. Fattar ni
det? Jag ringer upp Micke på en gång. Upphetsad stammar jag fram. – Vad är det
som händer? Berätta! Micke svarar på sitt alldeles underbara, lugna sätt som
får en att tro att det faktiskt inte hänt någon speciellt alls.

Han säger:
– Jag har just tackat nej till att bli proffs i en fransk klubb i
förstaligan. De behövde en vänsterback. Han forsätter: – Det gällde att
bestämma sig snabbt eftersom deadlinen för övergångar går ut klockan tolv i
kväll. Jag överlade “med mig själv” ett tag och så bestämde jag mig för att
vara kvar.

Jag måste fråga vad som fick honom att fatta det beslutet. Han
svarade: – Det är ju en mycket intressant och spännande säsong som kommer
med Hammarby. Först ska vi försvara SM-guldet och så är det Champions
League-kval och det vill man ju inte missa! Jag har ju spelat så länge i
klubben nu, så jag har ganska starka känslor för den.

Jag frågar Micke om
han inte trots allt gör fel. – Nej, det känns rätt. Visst innehöll budet
stora ekonomiska fördelar. Men jag hoppas att chansen till proffsspel inte
försvinner. Intresset borde ju vara kvar i höst efter säsongen. Jag avslutar
med att fråga “Är det något särskilt du vill säga till supportrarna?” Micke
svarar: “Skriv att jag lovar att spela minst säsongen ut i Hammarby.”

Tack Micke! Du ska veta att ditt beslut betyder mycket för många.