Det var inte alltför länge sedan svensk klubblagsfotbolls elitspelare var amatörer och klubbarna sköttes av i stort sett enbart ideellt jobbande personer. I dag är nästan alla allsvenska fotbollsspelare heltidsproffs och på Hammarby Fotbolls kansli är drygt femton personer heltidsanställda. Något som naturligtvis har fått klubbarnas omsättning att öka lavinartat.
En tung post på utgiftssidan är naturligtvis de hela tiden ökande spelarlönerna. Något som oroar Henrik Appelqvist.
– Ja, vi ser väl att många klubbars resultat, på själva driften, sällan är en munter läsning. Det finns undantag med klubbar som går bra, men generellt sett är trycket på lönerna lite uppåtgående. Vilket vi alla klubbledare måste ta ansvar för. Vi måste alltid ha vår ekonomi i balans.

Bosman ett ständigt problem för klubbarna
Men det är inte bara lönerna som är ett ekonomiskt problem för klubbarna. Även den så kallade Bosmandomen. Bosman-ärendet uppstod på grund av en konflikt under 1990 mellan Jean-Marc Bosman och hans belgiska klubb R.C. Liège. Bosman hävdade att det belgiska fotbollsförbundet och UEFA-FIFA:s övergångsbestämmelser hade hindrat hans övergång till den franska klubben US Dunkerque. Han stämde R.C. Liège, och senare den belgiska fotbollsföreningen och UEFA.
Bosman begärde att den nationella domstolen skulle fastställa att övergångsbestämmelserna och de nationella klausulerna inte kunde tillämpas i hans fall eftersom de enligt Romfördraget var oförenliga med både konkurrensbestämmelserna och den fria rörligheten för arbetstagare. Den nationella domstolen förde ärendet vidare till Europeiska gemenskapernas domstol. 1995 vann Jean-Marc Bosman i EU-domstolen och klubbarna förlorade därmed ersättningsrätten för spelare vars kontrakt gått ut.
Många spelare har sedan dess lämnat sina svenska klubbar för proffslivet utan att klubbarna fått betalt. I år kan det innebära att Hammarby tappar sex spelare utan att få ett öre i ersättning. Men Henrik Appelqvist har lärt sig att leva med det faktumet.
– Det spelar inte så stor roll vad jag tycker om regeln egentligen. Det är som det är. Det är en regel som vi har levt med i tio års tid och bara har att rätta oss efter, säger Henrik Appelqvist.
Tycker du att spelarna utnyttjar regeln på ett felaktigt sätt?
– I en förhandling är det väl klart att man spelar efter spelets regler och det här är en del av spelets regler. EU har ju fastställt att det ska vara fri rörlighet inom EU inom det området.

Större plånbok i Belgien
Det finns alltså inget annat att göra än att följa spelreglerna. Därför måste svenska fotbollsklubbar bli attraktivare för att på det sättet hålla kvar spelare som vill bli utlandsproffs till varje pris.
– Vi jobbar med att utveckla hela vår organisation, inklusive laget, att göra oss så attraktiva som möjligt. Vi vet att vi behöver en ny arena för att kunna öka intäkterna och ge fler möjligheten att kunna följa Hammarby.
I dag väljer de flesta fotbollsspelare en tillvaro i ett holländskt bottenlag i stället för att spela i ett allsvenskt topplag. Anledningen är inte sällan chansen till en tjockare plånbok.
– Det är inte riktigt helt klart för mig hur de finansierar sin verksamhet, om de har fördelaktigare tv-avtal eller andra andra avtal som är mer fördelaktiga. Jag vet inte. Det vi vet i dag är att det är ett annat kostnadsläge när det gäller skatter och sociala avgifter, säger Appelqvist.
En lösning för att komma åt det problemet tror Appelqvist kan vara att införa en undantagsregel för fotbollsspelare.
– Det finns en regel för artister som verkar utomlands i högst sex månader. Det är möjligt att man skulle titta på detta och föra diskussioner med finansdepartementet om att kanske ha möjligheten att förlänga den till att åtminstone omfatta en fotbollssäsong, från januari till november, avslutar Henrik Appelqvist.