Septembersolen sänker sig sakta över Eyravallen. Även om Boniventure Maruti spelar i tjock träningsoverall är kvällen fortfarande varm när Örebro SK under erfarne tränaren Mats Jingblads överseende kör lättare träning inför matchen mot Djurgården på planen bredvid arenan. Spelarna har varit lediga under uppehållet för landslagets EM-kvalspel och Jingblad väljer att låta dem tävla med varandra i några enklare övningar och vanligt tvåmålsspel. Spelet är snällt, stämningen hög och det ligger ett lugn över laget. Men alla lag har sina spöken, även om de inte alltid bor på Råsunda. Senaste matchen innebar förlust för ÖSK med 3-0 mot Elfsborg och de har över huvud taget haft svårt på bortaplan under den här säsongen. Vissa har pratat om ”bortaspöket.”

– Det där har blivit väldigt uppmärksammat, men det är mer av media och folk runt omkring än av oss, säger Mats Jingblad och rycker på axlarna.
– Ser man på exempelvis Malmö borta var siffrorna inte talande för matchen. Det stod 2-1 till den 80:e minuten och sedan tappade vi till 4-1. Kalmar vann vi mot borta, vi spelade oavgjort mot Örgryte på Ullevi och vi har gjort flera liknande matcher där detaljer har avgjort.

Hur känns det att komma till Söderstadion med bara några förluster mellan er och kvalplatsen?
– Vi ser det inte så! Vi ser det som att det bara är några vinster mellan oss och toppstriden! Det är alltid roligt att komma till Söderstadion som är den perfekta fotbollsgrytan. Kommer vi till Stockholm med en vinst från matchen mot Djurgården i ryggen kommer spelarna se det som något positivt. Blir det däremot förlust på hemmaplan blir det klart svårare.

De senaste åren har tendensen i Allsvenskan varit att allt mindre poäng skiljer mellan bott och topp. Så även i år.
– Ja, det är mycket jämnt. Vi befinner oss i en sits där en vunnen match innebär att vi går mot en mycket rolig och inspirerande höst på den övre halvan medan en förlust kan dra in oss i bottenregionen. Det är lite märkligt. Att möta Norrköping på Idrottsparken, Halmstad på Örjans Vall eller Örgryte på Ullevi… Vilken av de matcherna är svårast?

Är detta ett tecken på att den generella standarden på serien har höjts eller sänkts?
– Jag tror det är ett tecken på att den individuelle idrottsmannen inte längre nöjer sig med att spela i ett mittenlag. Idag satsar spelare hårdare på sporten och lagen som förut låg på den nedre halvan har höjt sin standard. Sedan får man komma ihåg att många spelare har flyttat utomlands. IFK Göteborg hade under sin storhetstid 92-96 bara de åtta stycken spelare med i VM-truppen till USA – i år var där tre spelare från hela Allsvenskan.

Mats Jingblad har tränat Örebro SK i tre års tid. Tidigare i hans tränarkarriär har han varit ansvarig för BK Astrio (1988-91), Halmstads BK (1992-95), IFK Göteborg (1996-98) och grekiska Iraklis (1998-99). Egentligen skulle han styra skutan ett år till i Närke men valde i våras att utnyttja en klausul som innebar att han kunde välja att inte förlänga kontraktet efter denna säsong. Dels på grund av familjeskäl, dels på grund av att han kände att hans jobb i Örebro SK var uträttat.

Är inte kontinuiteten viktig? Jag tänker på Manchester United och vilka framgångar de nått under Alex Ferguson som har tränat dem en evighet.
– Jo, men samtidigt jobbar man annorlunda utomlands. Ska man ta exemplet med Ferguson är han inte nödvändigtvis inblandad i de dagliga träningarna utan de sköter tränare som står under honom. Spelarna får se nya ansikten och jobba med nya metoder medan han har någon slags övergripande roll. I Sverige har vi mellan tre- och fyrahundra träningstillfällen per år som tränaren personligen sköter. Under de omständigheterna är tre år ungefär vad man klarar i samma förening för att det fortfarande ska vara inspirerande.

Varför ser vi inte mer av den modellen i Sverige?
– Ett problem som varit när fotbollen i Sverige övergått till att bli professionell är att alla pengar satsats på spelare och spelarlöner medan man försummat att förbättra organisationen. Vissa lag har tagit några steg på vägen och anställt dietister, fystränare och liknande.

Tittar man på de svenska trupperna är alla spelare ungefär lika vältränade. Träningarna ser likadana ut och spelarna är i ungefär samma form. Vad är det som avgör vilket lag som vinner?
– Tränarens attityd är viktig, liksom talangen hos individuella spelare. Organisation och ekonomi är också viktigt. Är de sistnämnda bra kan man ha en större spelartrupp som möjliggör en högre lägstanivå under seriespelet.

Hur mycket betyder tränaren för resultaten?
– När det går bra betyder han mycket men när det går dåligt betyder han ingenting, avslutar Mats Jingblad och skrattar.

Den här intervjun är hämtad från morgondagens matchprogram.