ANNONS
Av , Publicerat för 20 år sedan.

Träffade Jonas Stark nere på Kvarnen igår. Vi har setts ett par gånger för några år sedan, och då precis som nu kände jag mig nervös och fnittrig som en nyförälskad 13åring.
-Tjena Jonas!
-Tja.
-Kul att ses.
-Detsamma Alex.
-Så jävla coolt att se dig igen. Västerås va? Cratz och Markan? Vilken grej…
Stärkte mig med en rejäl klunk avslagen fatöl och styrde rakt mot pudelns kärna.
-Måste bara fråga, hur känns det?
-Vadå?
-Att vara Jonas Stark, hur fan känns det? Fattar du var du betytt för mig? Och fortfarande gör. Det du gjort i Bajen har du ju gjort, om du fattar. Och det älskar jag dig fortfarande för.
-Okej. Tack…
-Självklart! Kommer du ihåg språngnicksmålet på Söderstadion, när du mörsade in med huvudet först rakt in bland tusen feta backlår?
-Ja.
-Det var fantastiskt. Symboliserade på nått sätt livet för många fans. Huvudet först. Ingen tvekan. Allt för Bajen. Åker du och kollar nåt på Bajen nuförtiden?
-Inte direkt. Är faktiskt inte särskillt intresserad av fotboll, tro det eller ej. Gillar teater och musik. Var och såg dig på Södra Teatern förra vintern. Hur var det att spela Albee?
-Det var fint. Men fan Jonas, har du inte världens bästa jobb i alla fall? Hur var skillnaden mellan Cratz och Linderoth? Trivdes du i Danmark? Är det sant att Eskil och JO Waldner låg och sov i buskarna utanför Berns för några år sen?
Och så där fortsatte det tills vi fick våra jackor tio minuter senare. Jag måste varit fruktansvärt jobbig. Det insåg jag nog redan då, men kunde helt enkelt inte sluta. Det var så mycket jag ville veta. Var så bottenlöst nyfiken. Förstod han inte att han var älskad och dyrkad? Jag var tvungen att säga det igen… Vi kom ut i mörkret på Tjärhovsgatan.
-Ska du hem till Västerås nu i natt eller?
-Nej, sover hos Jensa här på Söder.
-Jensa!!
-Ja…
-Lova att du kysser hans vänsterfot innan du somnar. Och hälsa att jag älskar den…Verkligen…
-Okej. Sköt om dig Alex.
-Det vet du Jonas!
Så vandrade han bort i snöslasket.
Jonas. Ursäkta. Hoppas du förstår att varje fråga och kommentar jag fällde var laddad med kärlek och gränslös respekt. Ha en underbar jul och lycka till med familjen, fotbollen och studierna i Västerås. Jag unnar dig allt det bästa. Och förresten, hur fan känns det att vara Jonas Stark?
Publicerades för 2 år sedan
Publicerades för 2 år sedan
Publicerades för 2 år sedan
Publicerades för 2 år sedan
Publicerades för 2 år sedan










Comments