Själv ligger jag i min säng med nyopererad handled och tillhörande bandage, och har en hel del tid att fundera på kvällens match. Men tankarna återgår bara till en sak: varför sänkte Henrik Larsson en motspelare?

Vi har sett några såna incidenter på senare tid, både i svensk fotboll och internationellt. Niklas Sandbergs knytnäve på Runström, Zidanes skallning på Materazzi och Graulunds pungspark och stämpling och…ja, Graulund var ju one of a kind i den kategorin egentligen. En dansk Roy Keane, kan man säga.

Men skillnaden är ändå påtaglig, Henrik Larsson är inte som dessa spelare. Sandberg är ett råskinn, maskerat som ett babyface. Zidane är också ett råskinn, men det väljer folk att förtränga då han gör så mycket vackert med bollen också. Och Graulund var ju som sagt i en klass för sig. Men Henke var ju en svärmorsdröm – och one of a kind på sitt sätt. Det är det som är så mysteriskt. Det är dessutom oerhört intressant att se hur en person kan sjunka så mycket i anseende hos ett helt folk på bara någon timme. Nästan i klass med Ludmila där, Henrik! Heja!

Som bajare får vi nu bara hoppas att detta leder till något gott. Något (eller alla) av följande scenarion mottages tacksamt:
a) Henrik är så deprimerad efter sitt psykbryt att han inte kan spela fotboll, och hela Helsingborgs spel hackar tack vare det.
b) Domarna har börjat inse att Henke inte är så felfri trots allt, och dömer kanske några frisparkar MOT honom också. Efter regelboken.
c) Bajens spelare retar upp Henke till den grad att han upprepar sin smocka.

Men det kanske är en utopi. Oavsett vilket är det extremt skönt att vi återigen slipper rampljuset och medieintresset. Det är ju då vi är som bäst. När inte ens officiella hemsidans krönikör skriver om Hammarby – då är det ju illa. Men det kan vara precis vad vi behöver.

***

Det vore skoj att få se Toni lira ikväll, kanske till och med från start. Hoppas han får spela. Jag har stor tilltro till honom, och han känns helt klart rätt för Bajen. Det kan ju inte göra annat än båda gott när en spelare ratas av Tom Prahl…

***

Ska för övrigt äntligen flytta söderut, efter tre år på Stora Essingen. Inget fel på den fina lilla ön, visserligen, men Hammarbyhöjden känns mer rätt, på alla sätt och vis. Gångavstånd till Söderstadion är något som inte kan mätas med pengar.