Det kom en del reaktioner på min decemberkrönika, den där jag påstod att fotboll egentligen inte drivs av stålarna. Jag hävdar fortfarande att den krönikan var korrekt. Men visst hjälper det ändå till om ekonomin i en klubb är frisk. Fråga typ licensnämnden…

Hans-Olov, “Hooo” Öberg P-64, Söderbo, kapitalförvaltare, deckarförfattare samt ledare för “High-Five” – Hammarby P-95:5. Aktuell med fotbollsthrillern “En Klockren No-brainer”.

Därför tänkte jag ägna denna spalt åt att fundera över vad som är viktigt om det i stället verkligen handlar om stålarna.
Nu har jag funderat.
Det hänger på två saker.
• Dig
• Mig
Du är ett fans. Jag är ungdomstränare. (Jojojo, jag ser mig som fan också, men krångla inte till det nu!) Det är vi som styr vår klubbs ekonomi. Ledningar kan komma och gå. I vissa lägen kan de klanta till det och paja klubbens förutsättningar, men har en klubb bara tillräckligt många Dig och Mig, kan det aldrig bli riktigt dåligt. Och ibland riktigt bra.

Kolla igenom vilken resultaträkning du vill. Analysera vilken klubb du känner för. Om klubben skall lyckas väl krävs hängivna fans och lika hängivna knattetränare. Juventus har som “strategi” på förstasidan i sin senaste presentation för potentiella investerare tre punkter. Ett: “Focus on youth sector – effective player management” Två: “Enlarge supporter base….” Den sista punkten handlar , surprise surprise, om klubbens stadiumprojekt.

Du kan få fler exempel, men det är kanske självklart att fler klubbar jobbar på samma sätt? Knattetränaren är den där sälformade snubben eller snubban i klubboverall som ägnar tre-fyra dagar i veckan åt att lära duktiga och mindre duktiga killar att lira fotboll så väl han – eller hon – kan. Ett par av killarna kommer att gå vidare och bli viktiga för klubbens fotbollsutveckling. Resten blir – om han eller hon sköter sig – fans.
De där killarna som går vidare i sin fotbollskarriär är en av nycklarna till klubbens framtida ekonomi. Ty om de, som Nadir, Erkan, Haris, Runa till exempel, går ur knatte- och juniorleden upp till A-laget och sedan – som jag hoppas att Nadir och grabbarna inte gör än på ett tag – vidare ut i proffsvärlden, tjänar klubben deg på dem. Och under tiden har de varit “egna produkter” som inte kostat – relativt sett – så mycket att plocka fram. Och förhoppningsvis duktiga målproducenter. Eller försvarare.

Alla internationella storklubbar som jag tittat på, har haft talangutvecklingen som en central punkt på sin så kallade ekonomiska agenda.
Sedan räcker det förstås inte med att göra klubben till en talangfabrik. I de burgna västra förorterna ligger ju en klubb som är erkänt duktig på att producera duktiga spelare – som sedan tas över av någon annan klubb i högre divisioner.
Knattetränare i all ära, men när vi väl lämnat över våra duktigaste spelare till A-laget är det fansen det hänger på.

Fansen sätter stämningen på planen, och kan därmed hjälpa eller stjälpa laget i matcherna. Och Fansen bekostar alltsammans. Oavsett om Fanset råkar vara sponsor, eller en tolvåring i klacken är det fansen som skapar den ekonomiska basen. Fans köper biljetter och prylar. Fans kan ragga nya fans som beter sig på samma goda sätt. Varför inte göra 2005 till året när vi var och en tar med oss någon till Söderstadion som aldrig varit där förut? Och om det är fullt där, eller en bortamatch som vi inte hinner till, kan vi väl släpa med oss honom eller henne till storbildsteven på puben? Det känns faktiskt som ett riktigt trevligt nyårslöfte – eller hur? Dubbla fan-basen 2005!

Jag lovar härmed att göra det. Ola: om du läser detta – välkommen till Bajenland! Du skall gå på Söderstadion i år!
Och dessutom skall jag göra mitt bästa för att mina knattar (mer om Hif P-95:5 hittar du på http://www.sportnik.se/p95-gr5 skall ta ett rejält kliv vidare mot A-laget.