Halva serien är spelad, Anders. Hur sammanfattar du säsongen så här långt?
– Generellt kan man väl säga att det är en märkligt jämn Allsvenska. Visserligen har Dif fått ett litet försprång men annars är det jämnaste Allsvenskan på länge. Vad gäller Hammarby har vi väl fem-sex poäng mindre än vad vi hoppats på.

Hittills i år har det aldrig blivit två segrar i följd, men inte heller två förluster eller två oavgjorda i rad. Det verkar som om laget blir lite bekvämt efter en bra insats och behöver göra en sämre för att hitta den rätta kämpaglöden till efterföljande match?
– Jag vet inte om det är korrekt. Viljan att vinna finns alltid där. Det gäller att skapa ett läge där man vinner ett antal matcher på rad. Då kommer självförtroendet och då går man ut och spelar med mycket större säkerhet, men det är det vi inte har lyckats med. Men jag tror inte det behövs en dålig match för att laget ska bli motiverade. Tvärtom är spelarna väldigt motiverade till varje match men blir lätt ängsliga när vi hamnar i underläge.

Vad krävs då för att skapa stabilitet?
– Stabiliteten kommer med erfarenhet. För närvarande spelar vi med ett ganska ungt lag nu när Pétur är skadad. Som det är nu har vi fyra U21-landslagsspelare som är i stort sett ordinarie i laget. Så erfarenhet gör mycket. Nyckeln är att vinna tre-fyra matcher på raken, då kommer mycket större säkerhet och jämnhet. Nu blir vi gärna väldigt försiktiga när det står 0-0 länge i matcherna. Då blir man väldigt rädd att förlora.

Om vi bortser från ojämnheten – vilka matcher du är särskilt nöjd med?
– Vinsten mot Djurgården är jag väldigt nöjd med och flera av bortamatcherna som den mot Halmstad och nu senast mot Landskrona. Matchen mot Malmö var också väldigt bra. Det blev inte mycket mål, men spelet höll hög kvalitet.

Spelare som du tycker har utmärkt sig?
– En som överraskat är Erkan Zengin som gjort bra ifrån sig i de matcher han spelat. Patrik Gerrbrand har varit bra och Pétur var väldigt bra innan han bröt benet. Mikkel Jensen har haft en betydligt jämnare säsong än i fjol och Petter Andersson har varit bra i en del matcher. Så det är flera spelare som utmärkt sig.

Det offensiva innermittfältet har fungerat bra i enstaka matcher. Men ofta har Petter eller Erik haft svårt att ta initiativet där inne.
– Nja, Petter har gjort det ganska bra men nu har vi flyttat fram honom som forward. Erik är väldigt mycket upp och ner, gör en bra match men försvinner i nästa. Senast spelade vi med två bollvinnande typer, Mikkel Jensen och Erik Fischbein, tillsammans i mitten, men vi har väl inte hittat exakt rätt lösning. Det är inte lätt att ersätta Karl-Oskar Fjørtoft som gjorde väldigt bra ifrån sig på den positionen.

Kommer vi få se mer av Jensen och Fischbein tillsammans i höst?
– Det får vi se. Nu är Mikkel avstängd i nästa match så då får vi hitta någon annan i den rollen. Det är inget man kan säga med säkerhet, vilka som ska spela tillsammans. Det får träningarna avgöra och hur spelarna presterar i matcherna.

Men det var ett rakare mittfält mot Landskrona. Kan det bli så att du kommer att gå ifrån mittfältsdiamanten mer framöver?
– Ja, det kan väl hända. Det gör vi ju emellanåt när vi möter ett rakt mittfält. Då spelar vi rakt defensivt. Sedan får innermittfältarna gärna turas om att gå fram. Det gör inget om Mikkel gör det ibland eller den andra innermittfältaren. Man vill ju gärna ha någon i understödsposition till forwards.

Hur går dina tankar kring nyförvärv?
– Vi skulle behöva två spelare till för att bredda truppen, men sedan är det ju frågan om det finns ekonomi till det.

Vilken spelartyp anser du har högst prioritet?
– Vi letar efter både en anfallare och en central mittfältare. Men sedan får vi se hur det går med Patrik Gerrbrand. Försvinner han måste vi köpa en mittback. Det skulle inte fungera att bara ha fyra försvarare i truppen. Blir en skadad har vi inga andra alternativ än att gå ner på trebackslinje.

Det har blåst upp lite storm kring dig den senaste tiden, visserligen med god hjälp av kvällstidningarna. Men ser du några likheter mellan din nuvarande situation och ditt första tuffa år i Hammarby?
– Jag vet inte vad det skulle vara för storm. Jag har bara sagt till en kvällstidning vad jag tyckte att vi skulle ta för Gerrbrand. Jag måste ha rätt att ha en åsikt. Och visst stormar det kring oss varje gång vi förlorar. Så har det varit i tre och ett halvt år, så det är ingen nyhet. Till och med det året vi blev tvåa blev jag rekommenderad att avgå. Tydligen är det sådant man får leva med när man är tränare för Hammarby eller någon annan Stockholmsklubb.

Så du har vant dig, med andra ord?
– Det skulle man lugnt kunna säga, ja.

Till sist: vilka förhoppningar har du på höstsäsongen?
– Först och främst att vi avancerar i tabellen. Och eftersom vi blir väldigt tunna om någon går sönder nu så hoppas jag, som alltid, att truppen får vara skadefri.