Foto: Bildbyrån 

På söndag avbryter Max von Schlebrügge en månads välbehövlig vila och åker med landslaget till Mellanöstern för att spela två landskamper, mot Jordanien och Saudiarbaien.
– Det har varit skönt att vara ledig, även om det känns som ganska kort tid. Jag har varit två veckor i USA och två veckor hemma, och så fick jag beskedet om landslagsuttagningen under samma period, så jag har haft det riktigt bra.

Vet vad som krävs
Det är tredje gången som Max blivit uttagen till landslaget och det går inte att ta miste på att han ser fram emot att spela i blågult igen.
– Det är helt underbart att få vara med. Nu vet jag att det gäller att ge precis allt man har, att inte hålla tillbaka någonting. Fördelen med att ha varit med förut är att man kan koncentrera sig på fotbollen fullt ut, för nu kommer inte allt runt omkring kännas lika nytt. Det gör att man kan slappna av lite mer och också njuta av situationen, säger Max.

Det är VM i år. Ger det extra krydda åt landslagssamlingen?
– Nja, säger Max tvekande. Jo, det gör det väl. Men man får inte tänka för mycket på VM. Det gäller som sagt att göra sitt absolut bästa så får man se hur det går.

Har du hört något om Lars Lagerbäck ser dig som mittback eller vänsterback?
– Ingen aning. Det är två roliga positioner, så det spelar ingen roll var jag spelar. Om jag får spela. Det är bara att göra så gott man kan.

Glad över grönvitt sällskap
Max får sällskap till Mellanöstern av klubblagskompisen Jeffrey Aubynn. De båda kommer senare att ansluta till Hammarbys träningsläger i Los Angeles när landslagsturnén är över.
– Självklart är det kul att Jeffrey också är med. Det är alltid bra att ha med någon man känner lite bättre. Jag har väl träffat de flesta som tagits ut till landslagstruppen, men det är inga jag umgås med, säger Max.

Snabbt tillbaka i form
Under ledigheten har Max von Schlebrügge tränat regelbundet, då främst löpning. Det gör att han inte tror att det kommer ta alltför lång tid att komma i normalform.
– Jag tror inte att det behövs så särskilt lång tid att få i gång kroppen. Det tar någon vecka, kanske, att få upp tempot och flåset. Det beror på hur man skött sig under ledigheten, säger Max.
En inte alltför vågad gissning är att den grönvite backkungen skött sig exemplariskt.