I kväll ställs Hammarby för första gången mot Dalkurd Fotbollförening, som ju gör sin första allsvenska säsong – en årslång kamp för förnyat kontrakt som dessutom genomförs i exil på Gavlevallen. Dalkurd är jumbo i ett jämnt bottenskikt, där man dock skapat kontakt med konkurrenterna på sistone efter seger mot BP och poäng mot Trelleborg. Här lär du känna DFF närmre inför matchen.

Dalkurd Fotbollförening bildades hösten 2004, som ett projekt för att skapa ett konstruktivt alternativ till dumheter för stadens ungdomar, och gick in i seriespel i Division 6 våren därpå. Borlänge-klubben uppmärksammades snart för sin rekordresa uppåt i seriesystemet – efter att ha vunnit divisionerna varje år fram till 2009, vilket tog laget ända upp i Division 1.

Där, på tredje högsta serienivån, blev Dalkurd kvar i fem år. DFF var nära avancemang i Superettan 2013, efter att ha säkrat kvalplatsen i sista omgången – men 1-0-hemmavinsten mot Värnamo följdes av en 1-5-returtorsk i Småland. Året därpå tog Andreas Brännström över huvudtränaruppdraget, och efter en inledande tredjeplacering lyckades Dalkurd nå elitfotbollen på allvar 2015. Redan med tre omgångar kvar stod uppflyttningen klar.

Klubben har aldrig varit någon blyg viol. ”Nu ska vi vinna den här serien, och tar vi oss sedan till Superettan så blir det inga problem att nå Allsvenskan, för det kommer hela tiden fler spelare”, sa sportchefen Elvan Cicen till Sportbladet i ett reportage under året i Division 2. Så skulle det också bli, och DFF var redan under debutsäsongen 2016 bara en poäng ifrån tredjeplatsen som hade inneburit kval. 2017 återvände Brännström efter ett år som U19-tränare i Hammarby, och Dalkurd höll för favorittrycket. Truppen dominerades nu inte längre av etniska kurder, men målet som säkrade uppflyttningen i näst sista omgången stod kapten Rawez Lawan för.

Glädjen bland 2700 som såg den 1-0-vinsten mot GAIS på Domnarvsvallen grumlades dock av att detta blev lagets sista seriematch i Borlänge. DFF anser sig ha blivit styvmoderligt behandlat av Borlänge kommun, och slöt en överenskommelse med Uppsala om att flytta verksamheten dit. Mellanstation på vägen är i år Gävle och Gavlevallen, dit man haft svårt att locka supportrarna. 211, mot BP i senaste hemmamatchen, är farligt nära seriens bottenrekord (134 såg Holmsund-GAIS 1967), och överträffas inte sällan av antalet på Dalkurds bortasektioner.

Åtta namn försvann ur truppen efter avancemanget till Allsvenskan, men samtliga släpptes till klubbar nedåt i serierna. Richard Yarsuvat, anfallaren som stått för 17 mål under fjolåret, lite överraskande återvände till Norrby.

På målvaktssidan har det varit en smula rörigt under året, då klubben bröt med turkiske Abdülaziz Demircan redan i juni, och istället har Malmö FF-lånade 22-åringen Sixten Mohlin tagit över förstahandskarna. När det gäller ytterbackar värvade man jämnårige Irfan Jasarevic från bosniska Krupa, och 25-årige Simon Strand som var en kortis i danska Lyngby men är bekant för Stockholmspubliken (Frej, Huddinge, Assyriska). På mitten anslöt norske Oliver Berg från Odd, erfarne Johan Bertilsson från Östersunds FK och inte minst Ferhad Ayaz från Örebro. Framåt såg det tunnare ut, och Lugano-lånet Younes Marzouk har ännu inte gjort något större avtryck. Tungan på vågen, om DFF hänger kvar, heter Mohamed Buya Turay och köptes loss från AFC Eskilstuna kort innan säsongsstart.

Och säsongen blir onekligen en strid för just säkrat kontrakt, även om Dalkurd imponerade inledningsvis, med ett spelövertag i 0-2-premiären borta mot AIK och klara 3-0 mot ÖFK – efter två mål av Buya Turay – i första matchen på Gavlevallen. Nästa seger skulle dock låta vänta på sig till efter uppehållet. DFF kammade noll mot Häcken och Göteborg, och tappade 2-0 till 2-2 mot GIF Sundsvall, innan man kollapsade fullständigt i Örebro och föll med 2-3 efter att återigen ha haft 2-0, nu med bara tio minuter kvar.

I maj blev det bara en pinne på de fem serieomgångarna. Uddamålsförluster mot Kalmar FF och Djurgården följdes av 2-4 i Norrköping och 1-4 i Borås, vilket gjorde att BP-rekryterade tränaren Azrudin Valentic fick gå. Vårsäsongen avslutades ändå med en meriterande 1-1-poäng i Malmö. Sedan dess har Johan Sandahl, som var huvudtränare i DFF 2011 och assisterande 2016, återvänt till klubben. Två truppförändringar har det också blivit i sommarfönstret: yttern Heradi Rashidi har lämnat för AIK, medan målvaktsbesättningen breddats med holländske Stefan Van der Lei.

Av höstsäsongens sju första matcher är fem av sexpoängskaraktär, mot bottenkollegor, och än så länge har resultaten varit hoppingivande. Särskilt då 3-0 mot BP, siffror som fastställdes redan efter dryga halvtimmen. Dalkurd var på väg mot säsongens tredje trepoängare när Trelleborg kom på besök senast, trots en missad straff, och hade 2-1 in på tilläggstiden – men släppte då till kvitteringen. Tack vare de fyra poängen har DFF åtminstone kontakt med BP och TFF – och med nya lokalkonkurrenten Sirius, som man nu möter två gånger på tre veckor.

Men först väntar bortamötet med Bajen, där förväntningarna och pressen förstås är desto mindre. Dalkurd saknar fotskadade Berg, men är i övrigt helt ordinarie. I matchtruppen hittar vi ett Hammarby-bekant namn i balansspelaren Robin Tranberg som blivit mittback, och utöver att det såklart gäller att hålla ordning på Buya Turay som stått för sju av 17 mål framåt för gästerna, får det grönvita försvaret även se upp med japanske Yukiya Sugita och kontringsskicklige Ayaz.

Läs också: Inför Hammarby IF-Dalkurd FF (från dalkurd.se)

Köp biljett till Hammarby-Dalkurd här!

Foto: Bildbyrån