Linköping, Häcken och Rosengård är de tre lag som skrapat ihop sju poäng i den damallsvenska serieupptakten. På onsdagen reser Hammarby, med söndagens trepoängare i ryggen, till Östergötland för att försöka skapa ytterligare kontakt med täten. Här får du koll på Linköping FC, som närmast kommer från en 4-1-bortaseger i Kalmar, inför mötet med Bajen.

Linköping Football Club kom till genom en fusion – och häng med nu, för det är ingen dålig tankevurpa som vi bjuds på. Bollklubben Kentys damfotbollssektion och Linköping Hockey Club, stadens hockeyklubb som grundades 1976 genom att ishockeysektionen i just Bollklubben Kenty bröt sig loss och startade eget, gick inför fotbollssäsongen 2004 samman och bildade Linköping Football Club.

Kenty, förlagan, bildades 1932. På den tiden var indianböckerna populära och namnet är en egen variant på Kentucky. Kvartersklubben har ägnat sig åt damfotboll ända sedan 1968 och gjorde tre påhälsningar i Damallsvenskan kring 2000, dock utan att kunna hänga kvar. 2003 svarade Kenty för en närapå helt perfekt Söderettan-säsong – bara ett poängtapp, obesegrade och 79-12 i målskillnad. Men då blev det alltså istället LFC som tog över platsen.

Man var heller inte en vanlig nykomling – genom marknadssamarbetet med hockeyn åttadubblades omsättningen, och via rejäla värvningar etablerade man sig med eftertryck. 2009 tog Linköping sin första SM-titel – totalt har det blivit fem cupguld och tre SM-tecken. Publiken slöt dessutom upp, och då kom bygget av Linköping Arena som stod färdig 2013 väl till pass – även om en kapacitet på 7400 känns lite väl även då snittet under framgångsåren letade sig upp mot fina 2000. I fjol blev LFC sexa – på samma poäng som Hammarby och således fyra poäng från den Champions League-tredjeplats som klubben (eller cluben?) nog vill lägga beslag på, för att vara tillfreds med en säsong.

En smarta värvning kring titelåren, Kosovare Asllani från Vimmerby IF i LFC:s södra närområde, mot Bajen 2008 (Bildbyrån)

Övergångar: LFC fick en smakstart på övergångscirkusen – genom att landslagsveteranen Nilla Fischer bestämde sig för en fortsättning, tack vare ett upplägg där den 38-åriga mittbacken vid sidan av sin roll i Sverige och klubblaget också är föräldraledig på deltid. Petra Johansson, mångårig på Linköpings mittfält, valde däremot att avsluta karriären. Uchenna Kanu, 24-årig nigeriansk landslagsanfallare som bland annat gjorde hattrick på Hammarby i höstas, har mexikanska Tigres som ny klubbadress. LFC har också tappat U23-landslagsmeriterade högerbacken Ronja Aronsson, som gått till Fiorentina.

Någon fortsättning blev det heller inte för hennes landsmaninna Chinaza Uchendu, som fick sin sejour i Östergötland spolierad av skadebesvär och nu tar ny sats i en sydkoreansk klubb med det fascinerande namnet Gyeongju Hydro & Nuclear Power FC. My Cato, 19-årigt mittfältslöfte som också hade otur med skador under året, har vänt hem till IFK Norrköping. Mer speltid i serien under hoppas nog också försvararen Wilma Thörnkvist på, i IK Uppsala. Ett riktigt snöpligt tapp råkade LFC slutligen ut för på övergångsfönstrets sista kväll, då danska kreativa mittfältaren Sofie Bredgaard blev klar för Rosengård – en familjesituation där närhet till de nära i Köpenhamn blev viktig, var förklaringen till att sejouren bara blev ett och ett halvt-årig.

Först att presenteras som nyförvärv blev Nellie Karlsson, vänsterfotad back från Växjö. Från VDFF har Linköping också hämtat Stina Lennartsson, ytterback som i likhet med pappa Per också varit landslagsspelare i bandy. Därefter presenterades F19-landslagsmittfältaren Johanna Svedberg, en del av Häckens A-trupp i fjol men mestadels på lån i Lidköping. Nästa pusselbit blev att göra fjolhöstens lån av japanska landslagsmittfältaren Yuka Momiki till en permanent övergång, från OL Reign i hennes andra hemland USA. Kanske spelade hennes påskrift roll beträffande rekryteringen av Saori Takarada, även hon landslagsspelare för Japan.

Försäsongen och Svenska Cupen: Linköping inledde träningsmatchandet med tre segrar – 3-1 mot ”Peking”, 2-1 mot KIF Örebro och 3-1 mot Djurgården. Svenska Cupen-premiären blev mer att bita i än förväntat – Alingsås lyckades ta ledningen och hålla 1-1 till paus men i andra halvlek fick LFC ordning på spelet och gick ifrån till en 4-1-vinst. Exakt likadant utvecklade sig nästa cupmatch, då Växjö tog ledningen innan Linköping fick dit 1-1 innan vilan – och återigen gick ifrån till 4-1. Desto bättre inledde Linköping i gruppfinalen borta mot Rosengård, men östgötskorna släppte till två mål på fasta situationer i början av andra halvlek och föll till slut med 0-4. LFC lade därmed in en träningsmatch i brist på semifinal och bortabesegrade där AIK med 3-1.

OBOS Damallsvenskan hittills: Den damallsvenskapremiären blev, med den höga kravbild som råder på Linköping Arena, en missräkning. LFC hade dessutom ledningen mot Vittsjö sedan Takarada slagit till direkt, men ett bolltapp gav omställning och skånskt 1-1-mål i 74:e trots att gästerna då dragit på sig en utvisning. Krysset stod sig sedan. Amalie Vangsgaard, tvåmålsskytt mot Växjö i cupen, fastställde 2-0-segersiffrorna i bortapremiären mot Eskilstuna. I omstarten efter landslagsuppehållet fick Linköping en bra start på det rådande intensiva matchandet, då inte minst presspelet bar frukt i 4-1-segern mot IFK Kalmar.

Läget i truppen: Nej, sådan info bjuder LFC inte på.

Kompis från förr: Faktiskt ingen.

Se upp med: Här brukar vi ju oroa oss över en het motståndarspelare. Möjligen två. Men den här gången ser vi oss nödgade att resa varningsflagg för rekryteringarna LFC gjort på läktarplats. Lejonflocken, klacken som brukar vara runt dussinet, har – för att svara upp mot Hammarbys bortafölje – lånat in såväl manskören Linköpings studentsångare som pojkelevorkestern Bonnkapälle. Om dessa spexare dessutom mickas upp, så kommer vi kanske slutligen haja hur ”Blåvitt” kände sig 1982.

Foto överst: Henric Wauge