Hammarby har ibland kallats målvakternas klubb. Det började med Kucku Olsson, som en dag 1915 tog plats mellan stolparna på Hammarby IP som målvakt i Hammarbys från Klara SK övertagna lag. Det fortsatte med Sven Bergqvist, Lasse Wretman, Svenne Lindberg och Ronnie Hellström fram till våra dagars Per Fahlström och Lasse Eriksson.

En målvakt i Hammarby har alltid haft gott om tillfällen att glänsa och det har alltid varit ett jobb värt att ta på allvar eftersom klubben sällan varit så bra att det gått att sova sig igenom matcherna.

Sven Bergqvist är den av våra målvakter som gått rakaste in i folks hjärtan. Han var helt enkelt nationalidol från mitten på 1930-talet och tio år framåt. Han gjorde också en stor insats för att popularisera ishockeyn genom sitt backspel i landslaget och Hammarby.

Hans första fotbollslandskamp var mot Finland på Stadion 12 juni 1935 (2-2). Genombrottet kom 18 dagar senare, på samma arena, mot Tyskland, där den 21-årige keepern fenomenspelade när Sverige tog en av sina största segrar under det decenniet (3-1).

Problemet var att Hammarby under så gott som hela Svens landslagskarriär (1935-43) spelade i division II. Seriematcherna spelades på helgerna i dagsljus och att flytta matcher p.g.a. att en spelare skulle vara med i en landskamp, nej det hade SvFF sällan lust med.

Hösten 1941 ställdes frågan på sin spets, och det var Hammarby som fick vika sig. Jag vill påstå att det ledde till att laget säsongen 1941-42 missade seriesegern i division II Norra. Så här var det. Höstens första krock kom 12 september. Sverige mötte Danmark på Råsunda. Samma dag hade Hammarby seriematch mot IFK Lidingö. Den gången löstes dilemmat genom att Hammarby spelade s.k. evakueringsmatch direkt efter landskampen. Så efter 2-2 mot danskarna fick Sven huttrande vänta på banketten där han stod i Hammarbymålet medan kompisarna fixade en 5-1-seger. Hur många av de 35 929 som stannade kvar för att se Hammarby i höstrusket vet man inte. I oktober var det dags igen och nu blev det stora problem för Hammarby, som saknade en pålitlig reserv.

Kurt Kjellström, lagets center och målsruta, fick hoppa in när Svenne Bergqvist spelade landskamper. FOTO: B. A. (PEDDY) MOBERG

Så här såg programmet ut:
5 oktober. Sverige-Tyskland på Råsunda. Hammarby spelar i Ludvika.
12 oktober. Hammarby har hemmamatch mot Ljusne.
19 oktober. Danmark-Sverige i Köpenhamn. Hammarby spelar i Hofors.

Lösningen blev att ställa in centern Kurt Kjellström i målet och att låta Gunnar Landelius gå center i matchen borta mot Ludvika FFI. Att det blev just Kurre Kjellis berodde troligen på att han hade ett monumentalt självförtroende och dessutom var helt orädd.

Hammarby vann matchen med 5-1 och i Idrottsbladet (IB) skrev signaturen Gege: Kjellström gjorde en god match, även om han hade litet tur ibland. De 1 800 kring Hillängen fick dessutom se sin vanligen pålitlige Gunnar Karmansbo Andersson bränna en straff när Hammarby ledde med 4-0. Han sköt vänligt nog rakt på Kurre.

Samtidigt, på Råsunda, vinner Sverige över Tyskland med 4-2. Men Svenne Bergqvist får ett knä i sidan av Lehner när denne efter 29 minuter slår in 2-1.

Det där knäet gör att fortsättningen av höstsäsongen kompliceras för Hammarbys del. Spel mot Ljusne helgen efter är omöjligt. Spel ytterligare en helg framåt i tiden är också omöjligt, för då spelar landslaget mot Danmark i Köpenhamn!

Ryggsmärtor, heter det när Svenne står över mot Ljusne och Kurre Kjellis än en gång drar på sig målvaktströjan.

De drygt 900 får se en egendomlig match. Hammarby leder ett tag med 4-0 men får bara 4-4 mot Börje Forsmans och Olle Myhrmans Ljusne och IB:s Everton är skeptisk: inga grövre tabbar, men någon Svenne är han inte. Berka hade klarat av både 3:e och 4:e målet.

Nu återstod höstepilogen inför vintervilan. Svenne var OK i ryggen och drog ner till Köpenhamn.

De tigerrandiga drog å sin sida iväg upp till Hofors.Där gick det åt fanders. HAIF gick loss till 3-0. Det blev 3-2. IB:s Hofors-öga Well hade reservationer: Svenne Bergqvists ersättare räddade storartat vid flera tillfällen, men andra målet kom nog till lite lättvindigt.