Så är då Elitserien i hockey äntligen slut och fotbollen kan breda ut sina vingar över sportsverige. Själv har jag inga problem med prioriteringarna mellan fotboll och hockey, men jag hoppas även att resten av invånarna i detta, ibland alltför avlånga, land ger sig iväg till närmsta fotbollsplan och själva upptäcker Sveriges folksport nummer ett; FOTBOLL.

Äntligen är säsongen igång.

Hade själv seriepremiär i måndags, och även en blåsig eftermiddag på en dammig grusplan har sin definitiva charm. Det blev visserligen förlust mot en relativt blek motståndare, men premiärnerverna är borta och nu är det bara några veckor tills gräset är grönt igen. Då drar man på sig sina Copa Mundial och joggar försiktigt ut på det något fuktiga gräset…

Men det är inte därför jag är här.

När det står klart att Leksand åker ur Elitserien och jag hör de bedrövade rösterna på radion ge utlopp för sin besvikelse slår det mig att masarna har mycket att lära om just besvikelser i sportsammanhang. Efter 50 år i högsta serien är det klart att det känns tungt att bli nerpetad, men som Hammarbyare vet jag att solen går upp imorgon hur som helst. Vi har ju liksom varit med om det förr och när det väl går åt skogen och vi åker ur högsta serien igen, då är det som om kärleken till Bajen förstärks och man blir än mer angelägen om att stötta sitt lag. Visst känns det motigt i början, men alla söderbröder vet att vi kommer igen. Om man kan säga att Bajens hissåkande mellan divisionerna fört något gott med sig, så måste det vara att vi lärt oss hantera besvikelsen som följer i den grymma nedflyttningens kölvatten.

Visst, många påpekar säkert att besvikelsen varit lika stor varje gång, att man aldrig vänjer sig, och så har det nog varit för de flesta av oss, men vi vet också hur det känns att komma tillbaka. Som Jonas Karlsson sjunger: “Men aldrig blir segrar så stora, som när man är van att förlora”.

Varför över huvud taget nämna Hammarby i samma mening som ordet nedflyttning? Bra fråga.
Jag gör det på förekommen anledning. De så kallade experterna med Thomas Wernersson i spetsen tror att vi åker ur Allsvenskan i år. Vad har karln emot Bajen egentligen? Vi är lyckligtvis fler som vet bättre. Jag tror inte vi är med och krigar i toppen, men en plats i mitten av tabellen borde vi mäkta med. Inte för att jag sticker ut hakan med ett sådant tips, men i mina ögon är det faktiskt realistiskt.

Visserligen lämnade spelet mot Örgryte i cupen mycket övrigt att önska och visserligen var vi bara dryga tre tusen i publiken på Söderstadion, men det var som sagt i cupen. I skrivande stund har vi faktiskt idel segrar i årets allsvenska och jag hoppas kunna skriva samma sak vid nästa tillfälle (om någon släpper fram mig). Dessutom hoppas jag på ett fullsatt Söderstadion när vi i nästa hemmamatch, den 1 maj, möter IFK Göteborg. En seger som skulle smaka mumma på mer än ett sätt…