Kandidat nummer 3. Pablo Piñones-Arce är en av fyra kandidater till att bli “Årets Bajenspelare”.

Det var när försäsongen inleddes i våras som medspelarna och fansen märkte att något hade hänt. Utvecklingen hade kommit snabbt och kraftfullt. Pablo var inte längre en lovande juniospelare. Han var en allsvensk klass-spelare. Under försäsongen öste han in mål. Åtta mål på sju matcher kunde ingen annan allsvensk spelare matcha. Pablos allsvenska show började redan i premiären mot Elfsborg. För trots att han gick av planen mållös var det om Pablo det snackades efter matchen. Svenska Dagbladet hade rubriken “Piñones-Arce var premiärens piggaste” och Aftonbladet drog till med “Cirkus Pablo får Bajen att jubla”. I omgången efter – borta mot Örebro – fortsatte showen. Den här gången vässades den med att Pablo även blev målskytt och i tidningarna fortsatte hyllningskören. Till exempel hade Expressen rubriken “Vilken show, Pablo”.
– Min vårsäsong var riktigt bra. Där gjorde jag nog trots allt mina bästa matcher för säsongen. Sen dog formtoppen under sommaren för att komma tillbaka nu under hösten, säger Pablo.

Outstanding
De senaste matcherna har Pablo återigen varit outstanding och i derbyt mot Djurgården var han nära att bli matchhjälte efter att ha slagit till två gånger i första halvlek. En av förklaringarna till att genombrottet kom 2003 är givetvis hårt träning, men själv tror han att det finns andra faktorer som är en tyngre orsak till framgångarna.
– Jag har hela tiden känt att jag har haft tränarna och medspelarnas förtroende. Mina lagkamrater är fantastiska och ställer alltid upp. Det gäller också min familj, säger Piñones-Arce.
Trots succén är Pablo inte helt nöjd med sin säsong och på en skala från ett till fem nöjer han sig med att ge sig själv en trea.
– Jag kan bli bättre på allt och det jobbar jag hela tiden med. Till nästa säsong är mitt mål att bli jämnare och vara i form under hela säsongen.
Priset som “Årets Bajenspelare” skulle han gärna plocka hem, men han räknar inte med det. I stället lyfter han fram en av de andra kandidaterna.
– Jag tycker att Max borde få årets pris. Han har varit otroligt bra och jämn under hela säsongen. Jag är väldigt förvånad att han inte har fått chansen i landslaget. Jag tycker att han är bättre än flera av spelarna som har blivit uttagna dit.
Många har jämfört Bajen-talangens spelstil med Henrik Larssons. Liksom Celtics storstjärna är Pablo en bra passningsspelare, har en utmärkt teknik och är bra på att hålla i bollen. Däremot har han inte samma målsinne som ”Henke”, även om det har lossnat på slutet.
– “Henke” är Sveriges kanske bästa fotbollsspelare genom tiderna och att överhuvudtaget nämnas i samma sammanhang som honom är enormt hedrande, men jag har långt kvar till hans kvalitéer. Först och främst måste jag bli en bättre målskytt. Hade jag satt alla mina chanser hade jag säkert gjort femton mål. Det vore faktiskt jävligt kul att vinna skytteligan någon gång, säger Pablo.

Möter Spanien
När Henrik Larsson var i Pablos ålder var han inhoppare i det svenska landslag som tog VM-brons i USA 1994. Att Pablo kommer ingå i den svenska truppen till EM i Portugal nästa år är förmodligen att hoppas för mycket. Men utvecklas han lika mycket den kommande försäsongen som han gjorde förra vintern är det inte omöjligt. Men innan dess ska han försöka vara med och föra U21-landslaget till EM-slutspel. I mitten på november spelar Sverige två avgörande kvalmatcher mot Spanien.
– Det blir väldigt tufft mot Spanien. Personligen hoppas jag naturligtvis på att få spela då jag har suttit på bänken de senaste matcherna.
Får Pablo chansen och spelar på samma sätt som han gjort med Bajen den sista tiden lär scouter från de spanska storklubbarna få upp ögonen för honom.
– Fick jag själv välja skulle jag helst spela i den spanska ligan, men det är ingenting jag går runt och funderar på. Just nu fokuserar jag allt på Hammarby. Om jag någon gång i framtiden ska bli proffs och ta en plats i A-landslaget måste jag först prestera i Hammarby. Jag strävar alltid efter att bli bättre, avslutar Piñones-Arce.

Videointervju: Pablo om nomineringen
Max von Schlebrügge om nomineringen
Karl Oskar Fjørtoft om nomineringen
De fyra nominerade