Mycket har hänt på läktaren under säsongen, det är då ett som är säkert, och jag ska försöka att kort summera hur Bajens fans har skött sig under sin silversäsong. Låt väl smaka!

Totte Nilsson är hemsidans publikanalytiker. Under 2004 kommer han även vara en del av redaktionen.

Årets kallaste minne kom som vanligt på försäsongen. När Hammarby tog emot Västerås på Skytteholms IP hade ett par tusen tappra grönvita själar tagit sig till Solna för att värmas av varm brasiliansk sambafotboll. Förväntningarna var höga på den nya brassen Elvis, som skulle ge Hammarbys vänsterkant kvalitet för första gången på väldigt länge. Så här skrev jag 2003-03-03:
“Bajen tog emot ett Västerås som till säsongen bland annat blivit förstärkt av den före detta djurgårdaren Stefan Bärlin. I ett utspelat Västerås var han den enda ljuspunkten för gurkstadens fotbollslag, medan Hammarby spelade sambafotboll med härliga vrickningar, klackar och tvåfotsdribblingar. Särskilt lysande var Kennedy, Pablo och Elvis, samt Johan Andersson som var en nyfödd backklippa i Hammarbys täta försvar.”
Det såg riktigt bra ut för Bajen redan då, men guld hade man inte riktigt våga drömma om då. Men de drömmarna skulle komma senare…

Årets äntligen kom även den i Solna. I början av augusti mötte hungriga Hammarby ett knackigt AIK på Råsunda, och det skulle bli en enda stor grönvit fest. Hammarby vann ett derby för första gången på flera år och den nya brassen Dede skulle bli årets sydamerikan i Bajen. Elvis var, enligt Linderoth, inte i form att spela Allsvensk fotboll. Men det var Dede.

“Det var Hammarbys kväll på Råsunda. Dede och de andra på planen pumpade effektivt sönder Råsundaspöket, som nu endast är ett minne blott. Det var som alla klyschor förkunnat innan matchen; trender är till för att brytas. Spöken finns inte. Och nu är det åtminstone bevisat en gång för alla.”

Årets vackraste sång kom på Söderstadion i kalla april. Kenta Gustafson hade nyligen gått bort och i säsongspremiären mot Boråslaget Elfsborg skulle han hyllas, som den äkta bajare han var.
“Klacken var het, nästan glödde, trots kylan. Man sjöng och tjoade, men alla tystnade när hyllningen av Kenta Gustafsson inleddes. Istället för en tyst minut hedrades legenden med flera högljudda sådana. Hela Söderstadion stämde upp i sång och sjöng hans låt “I dag är jag stark”. Ett vackert ögonblick som fick håren att resa sig utefter ryggraden. Det mest värdiga och stolta avsked en människa kan få.”
Hammarby vann matchen, en av många vinster 2003, och hade börjat sitt segertåg mot Europa.

Årets roadtrip var resan till Borås i Allsvenskans sista omgång. Hoppet om en andraplats i serien hade nästan slocknat, men Bajens fans skulle ändå åka till Borås för att fira tredjeplatsen. Och inte minst: Christer Fursth.
“Sedan kom nyheten att Örebro hade målat mot Malmö, samtidigt som Bajen ledde med 2-0 mot Elfsborg. Jublet visste vid den tidpunkten inget slut, Bajen var på väg ut i Europa. När slutsignalen ljöd hyllades hjältarna mer än vad man kunde tänka sig innan matchen. Christer Fursth bjöd på sång och dans, Kennedy bjöd på en stripshow och Bajens fans bjöd på härliga sånger och ramsor. Alla skötte sig som man skulle, förutom några få pyrotekniska missöden, och det var aldrig fråga om att storma planen för att gratulera spelarna. Mycket bra av Sveriges bästa fans.”
Resan hem var för många en enda stor grönvit fest, och inte gjorde det så mycket att vi mötte ett gäng från MFF Support när vi åt Silvermiddag på en vägkrog. Skadeglädjen var stor, men vinnarglädjen var större. 2004 är året då Bajen återigen får chansen att ge sig ut på Europeiska äventyr. Det kommer bli stort.

Årets motsägelse var en fotbollsfansranking som Aftonbladet publicerade i slutet av säsongen. Bajens fans kom på en dåligt motiverad femte plats, efter Malmö, Djurgården, AIK och IFK Göteborg. IFK Göteborg som inte ens hade över 10 000 pers när Hammarby var på besök. De enda gångerna en fjärdeplats kändes motiverad var under deras derbyn mot ÖIS. I samma tidnings plusliga vann Hammarby överlägset med sammanlagt 99 plus. I samma plusliga hade tur och ordning MFF 95, DIF 93, AIK 85 och IFK 74. Redaktionen på Aftonbladet borde nog prata ihop sig lite innan de publicerar artiklar. Det gör då vi här på hemsidan…

Årets skojigaste match på läktaren var utan tvekan hemmamatchen mot Enköping. Förutom hyllningarna till alla ex-bajare, lyckades man även skoja till det lite, gång på gång. “Hammarbys klack visade upp sitt sinne för humor i matchens slutskede. Det kunde man kosta på sig när man hade en betryggande ledning och totalt impotenta motståndare på besök. Förutom de skojiga Sulanramsorna sjöng man “kämpa Enköping” och “Always look on the bright side of life”, för att nämna några. Stämningen och glädjen har knappast varit högre på Söderstadion, där man skrattade och sjöng som aldrig förr.”Det svängde om Bajen 2003. Efter utklassningar mot AIK och Sundsvall kom även djupdykningar som den mot Malmö borta (0-6) eller Öster både hemma och borta (2-2 och 4-4). Men mot Enköping visade man sin riktiga klass, och det finns inget snack om att Hammarby inte förtjänade sitt silver.

Årets fest höll till på Kolingsborg vid Slussen och var regisserat av Hammarby. KAOS i Europa var en riktig succé som bjöd på allsång, dans och härlig musik. En avslutning som både var mysig och festlig, där alla hade en sak gemensamt: deras kärlek till Hammarby. Nu har 2004 börjat och alla vi grönvita hoppas på ännu en säsong som 2003. Minst.