Denna höst är en höst som känns så långt ifrån den vi Hammarbyare upplevde förra året. Den hösten kommer vi alla komma ihåg som Hammarbys höst. Hösten då Hammarby tog sitt första SM-guld i fotboll. Denna höst vill vi helst glömma, lägga bakom oss som ett vagt minne. Dock är jag inte missnöjd. Jag tror inte att ni är det heller.

Trots skriverier i media om att Hammarbys fans har betett sig illa under året så finns det egentligen en verklig sanning, den sanning man ser om man betraktar Bajens fans inifrån. Moralen och stämningen har alltid varit hög, trots dåliga resultat, och det borde vi få mer credit för än vi fått. Fullsatta läktare match efter match trots bottenplaceringar borde få folk att förstå att Hammarbys själ inte dör bara på grund av en dålig säsong. Tvärtom, vi växer oss starkare, allt för att stötta laget i vårt hjärta.

Man kan lite vagt minnas stämningen inför matcherna i juli och augusti. Varm sommarsol. Uteserveringar. Kall öl. Förhållanden som verkligen passar för fotboll. Nu i oktober är uteserveringarna ett minne blott, och en varm kopp kaffe lockar mer än en sval bira. På matchdagen har stämningen på Södermalm sjunkit i och med detta, men på krogarna på Götgatan är fotbollen fortfarande i stort fokus innan match.

Måndagskvällen var kylig, näst intill iskall inför matchen mot Norrköping i Allsvenskans 24:e omgång. Trots kylan var förutsättningarna goda: planen var i förvånansvärt gott skick, det var vindstilla, och strålkastarljuset i förening med trängseln värmde oss alla. Det var med andra ord laddat för en riktig fotbollsfest i grönvit anda.

Kylan verkade dock lite negativt på publiken, då alltför många stod och huttrade istället för att sjunga med i sångerna. Många kanske inte tänkte på att man blir varm av att röra på sig. Stämningen har varit mäktigare under flera andra matcher på Söderstadion i år, men ingen match har nog varit lika viktig. Kanske var det därför det kändes mer som krigsramsor än glädjesånger. Spelarna verkade dock må bra av den stora pressen, kämpade och krigade och slet, och det hela resulterade så småningom i en straff som Markstedt kyligt placerade i Norrköpings målvakts vänstra hörn.

Den lite tunga stämningen var plötsligt som bortblåst och tankarna kom åter tillbaka till fjolårets höst. Det kändes som om vi inte hade något att oroa oss för, och det kände även spelarna ute på gräset. Äntligen lite Bajenlir! Endast några minuter senare hittar bollen nätmaskorna igen, denna gång med hjälp av vår käre finländare Antti Pohja. Det är skönt och kul att vara Hammarbyare.

Det sjungs, det hoppas och det dansas på ståplatsläktaren. Det dröjde inte heller alltför länge innan folket på sittplatsläktaren instämde i ramsorna. Inramningen på kvällen var otrolig. Ett vackert skott av Kennedy punkterar matchen. Söderstadion kokar och spelarna får stående ovationer för sitt strålande spel.

Trots nervöst slarvande och en liten Norrköpingspress i slutet så är det aldrig riktigt oroligt. Hammarby har i och med denna vinst kommit lite närmare ett säkrat kontrakt till nästa år.

“Fan va skönt!” var det en kille som skrek på väg hem från Söderstadion. Han talade för hela Hammarby.