Dagens hemmamöte med Umeå IK blev nog till den största stunden hittills, sedan upprustningen av ”Kanalplan” och sedan damverksamhetens intåg i Hammarby Fotboll. 1811 var definitivt rekord-högljudda, Bajen gick ifrån till 3-0 i högsommarvärmen – och även om det väl blev onödigt spännande fram till 97:e minuten, så bidrog det också till den otroliga helheten att UIK aldrig vek ner sig i seriefinalen.

Hammarby hade förstaplaceringen på målskillnad före Umeå inför matchen – och var snäppet starkare även i dagens tidiga seriefinal i Elitettan. Efter en mäktig inmarschsång utbytte lagen chanser i en intensiv matchinledning. Louise Lillbäck, även i dag spjutspets i 4-2-3-1, testade Agnes Granberg i västerbottniskornas mål med ett lurigt distansskott. Gästernas vänsterytter Elin Nilsson avslutade från nära håll och Britta Gynning fick upp en näve.

Bajen hade ändå lite mer av taktpinnen och flytet i samband med ledningsmålet, halvvägs mot paus, var inte helt oförtjänt. Först rann anfallaren Annina Wede, syster till Calle och Anton, igenom helt och hann före Gynning med en lobb – som studsade och hamnade rakt i stolpen. I nästa spelminut, efter ett inkast till vänster, kombinerades Lillbäck fram till ett rättvänt centralt läge 17-18 meter från mål. Lika bra att dra till, resonerade hon, och även om överrumplade Granberg var rejält felplacerad hade keepern knappast haft bättre chans att hinna ner till sin stolprot om det hårda, låga avslutet avlossats från straffpunkten.

Halvleken tappade därefter i kvalitet, kanske i och med värmen, kanske i och med att den uteblivna vätskepausen ändå blev av – Emma Jansson behövde behandling efter en smäll mot vaden, vilket ryckte sönder spelet. Från slutskedet innan paus minns vi ändå Janssons distansprojektil från 35 meter á la Super Mac; en lite lättviktigare målvakt hade nog följt med i nät istället för att orka tippa till hörna.

Början av andra blev en sprudlande grönvit period, säsongens bästa enligt huvudtränare Isak Dahlin, och utdelningen kom också snabbt genom ett samarbete mellan lagets 16-åringar. Felicia Saving breddade ut till höger och Hanna Lundkvist, som tog emot och tog sig till det där läget… för att placera in bollen vid bortre stolpen, som till hennes förtret bommat flera gånger under serieinledningen. Den här gången satt det låga skottet som en smäck, och det gick inte att ta miste på glädjen över första baljan i grönvitt.

Kanske slappnade Hammarby av något efter 2-0, kanske var det Umeå som påminde sig om det där med sårbarheten efter mål framåt. För vikarierande högerbacken Alma Nygren – ofta överbelastad i dag men sammantaget stark – fick rädda på mållinjen, efter ett rappt svartklätt anfall nästan direkt på avsparken. Skönt då att det bara dröjde till 58:e innan HIF utökade på nytt. Ellen Gibson kroppsfintade bort de närmaste motståndarna i mittcirkeln, och Jansson tog sig fram till höger. Det hann suckas lite på läktarplats över att hon kom ur vinkel – men snart exploderade arenan. Kaptenens inspel skar genom boxen och satte Emilia Larsson i ett busenkelt avslutsläge vid bortre stolpen.

Sedan upprepades emellertid händelseförloppet. Riviga nigerianska vänsteryttern Orji Ebere sökte och fann Wede, för ett till synes lika lätt avslut i öppet mål som Emilias, men på något sätt smet bollen utanför Gynnings stolpe. Samtidigt hade Hammarby, alldeles därefter, kunnat göra 4-0. Lillbäck snodde helt enkelt bollen i pressen mot backlinjen. Anfallaren noterade att Granberg var långt utanför sitt mål – men valde bort den till synes givna distanslobben till förmån för en, för all del friställande, pass i sidled till Emilia. Vid hennes skott var dock Granberg tillbaka i position och lyckades nå bollen.

Mitt i halvleken kom ändå 3-1. Wede höll starkt undan bevakningen och skickade upp bollen högt och otagbart. Fem minuter därefter var marginalerna emot de grönvita – Emilia armbågades ganska tydligt ner i straffområdet, och med en straff där hade det sannolikt inte blivit spännande alls. Nu blev det alltså nervkittlande. Och det berodde ändå mer på UIK:s geist och kvalitet än några domslutsmarginaler.

I den andra tilläggsminuten fick Umeå dit ytterligare en reducering – på nick efter en högerhörna – och plötsligt var ett rejält grönvitt antiklimax inom svartgul räckhåll, bara en frisparkslyftning och en ofördelaktig studs bort. Domarteamet hittade, oklart var, sex tilläggsminuter… och visst skakade UIK fram såväl kantfrisparkar som en hörna, där målvakten fanns med och rörde till det. Men HIF redde ut det hela och gick, trots allt klart rättvist, segrande ur toppmötet. Viktigt, även sett till att AIK vann sin match.

Statistik, HIF-UIK 3-2 (1-0):
Avslut 16-13 (8-6)
På mål 10-7 (5-3)
I ramen 0-1 (0-1); Wede 22′
Hörnor 4-4 (3-2)
Frisparkar för 13-11 (5-5)
Gula 0-3 (0-1); Nejati 40′, Lundin 87′, Lundin Lundström 89′
Offside 2-1 (1-0)
Publik 1811

Ytterligare matchfakta finns här, och här hittar du tabellen.

Härnäst tar sig Bajen an Morön i Skellefteå. Nästa hemmamatch: mot Asarum den 16 juni. Köp plåt här!

Foto: Peter Jonsson