Bajengospel. Dags för Hammarby mot Helsingborg igen. Förra årets match skapar ljuva minnen.

Jag förknippar Hammarby-Helsingborg med offensivt spel, många mål och mycket
kamp – helt enkelt stor underhållning.
Skåningarna återvände till Allsvenskan 1992 efter tjugofyra års bortavaro och
därför har lagen endast mötts sexton gånger i seriesammanhang sedan 1969.

Målsnittet sedan -94 är 3,43 mål per match och i de senaste fyra mötena har det
fallit minst fyra mål. Statistiken borgar således för en målrik match.

Förra årets höstmöte var en av förra säsongens få höjdpunkter med Bajen-ögon
sett. Vi 10 612 på läktarna fick äntligen se Anders Linderoths taktik fungera
hundraprocentigt och stundtals var det ren propagandafotboll från Hammarbys
sida. Slutresultatet, 3-1, kändes i underkant. Värt att notera är
att “Bajengospeln” fick sitt ordentliga genombrott den där kvällen. (Men vem gav
ramsan dess halvdåliga namn?!).

HIF:s spel i år har varit lite upp och ner. Taktiskt väl genomförda möten mot
exempelvis Djurgården och AIK har varvats med mentala kollapser hemma mot
Enköping, och nu senast mot Malmö.
Jag tror det beror på att lagets spelare inte kunnat hitta formen och jämnheten
samtidigt. Kan spelare som Gustaf Andersson, Jesper Jansson och Christoffer
Andersson ta ansvar i varje lagdel blir nog Helsinborg farliga under resten av
serien. När Alvaro Santos blir skadefri spetsas anfallet till ytterligare.

För Hammarbys del gäller det att skaka av sig formsvackan man har hamnat i och
fokusera framåt.

Förlusten mot Dif kändes helt bisarr, men jag hoppas att Bajen tar med sig
första halvtimmens spel till tisdagens möte. Det vore också bra om vi satte
chanserna vi skapar…

Numera är det snarare regel än undantag att vi får ställa upp med olika
startelvor varje match, och Anders Linderoth tvingas till ändringar igen. Denna
gång gäller det att fylla luckan efter avstängde Fursth och skadade Pablo. På
vänsterkanten står det mellan Elvis och Pohja, förhoppningsvis får brassen
chansen eftersom Antti behövs mer som forward.Om båda startar måste de inse att
detta är en ypperlig chans att visa sig värdiga för startelvan.

I mittförsvaret får Gerrbrand fortsatt förtroende i Starks frånvaro. Totte har
varit godkänd hittills och höjer han sig ett snäpp kan han mycket väl vara med
i konkurrensen om en ordinarie plats.

Blir det målrikt och underhållande? Jag tror det. Däremot avstår jag i vanlig
ordning att tippa slutresultatet…