Visserligen kunde vårat kära förbund vända på serien spegelvänt för en gångs skull, men att det skulle gälla alla matcher verkar vara för mycket begärt i dessa tekniska tider…

Därför får vi möta BoIS, som stod för motståndet redan i omgång fyra. Då vann Bajen något turligt med 1-0 efter frisparksmål av Kennedy.

Tur är något skåningarna verkar ha saknat i år. I början av serien blev man bestulna på två pinnar i derbyt mot MFF och några omgångar senare vann gästande AIK efter en billig straff, skänkt av allas våran Anders Frisk. I mötet med Djurgården i omgång tio förlorades tre poäng då Johan Elmander utnyttjade Magnus Thorvaldssons lösa bakåtpass till fullo. Sedan dess är man faktiskt obesegrade i fyra raka matcher. Dock har man bara vunnit en av dessa, nämligen 2-1 hemma mot Elfsborg. Dessutom är de två senaste 0-0-resultat. I dagens fotboll är det faktiskt bättre, rent poängmässigt, med en seger och en förlust än med två oavgjorda.

Kollar man in Landskronas trupp ser den ju inte så pjåkig ut. Där finns har allt från unga hungriga lirare såsom Johan Andersson och Alexander Farnerud till erfarna rävar som Daniel Nannskog och Hassan Cetinkaya. Till i år har man även värvat rutinerade innermittältaren Allan Ravn från Brøndby. Tyvärr får vi inte se honom mäta krafterna mot sin forna lagkamrat, Mikkel Jensen, då han är avstängd. I backlinjen borde Hammarby se upp med landslagsmeriterade islänningen Audun Helgasson och vänsterbackstalangen Gabriel Ucar.

Men varför ligger då Landskrona på elfte plats med femton inspelade poäng efter fjorton omgångar? Enligt min åsikt är det en kombination av oflyt, okoncentration och orutin. Man har haft otur med domarna i vissa matcher, men ofta har de egna misstagen och oförmågan att punktera matcherna också varit en bidragande orsak till poängförlusterna. Lyckas man eliminera dessa faktorer har man stora möjligheter att klättra i (den än så länge) jämna tabellen. Om inte, väntar en kvalfylld höst på Landskrona IP.

För våran del ser det ljusare ut för varje omgång som går. Efter två raka segrar mot BoIS landskapskollega är laget nära de magiska trettio poängen som behövs för att säkra nytt kontrakt…
Söndagens träning på Årsta bjöd väl inte på några större överraskningar, förutom att Kennedy nog gjorde sina första nickmål någonsin. Alla gick för fullt förutom långtidsskadade Hella och brassen Dede. Den senare är forfarande inte helt återställd efter förra helgens höftskada. I övrigt noterade jag att Max och nämnde Kennedy visade framfötterna lite extra.

För första gången sedan mitten av april har Anders Linderoth möjlighet att ta ut samma lag som vann de två inledande matcherna på ett övertygande sätt. Men jag hoppas faktiskt han inte tar den chansen. Den enkla anledningen stavas Peter Markstedt. Efter nästan två månaders skadefrånvaro är det rätt uppenbart att han inte har matchtempot i kroppen för att spela från start. Därför vore det bättre om Micke eller Pohja fick chansen att visa upp sig bredvid Pablo. Skulle det gå trögt är det bara att slänga in Markan och låta honom fightas lite däruppe mot slutet. I övrigt förväntar jag mig inga personella förändringar utan ber en stilla bön till fotbollsgudarna att Mikkel och Karl-Oskar inte drar på sig några kort. Detta gäller självklart även Markstedt och Johan Andersson.

Eftersom jag trott på målrika möten med Helsingborg tippar jag att det i Landskronamatchen endast faller ett mål. Med enkel tippa fel-logik torde detta innebära att det blir minst tre mål på Söderstadion idag…