Hammarby kom till Behrn Arena och Örebro med nio poäng av nio på de tre senaste matcherna i ryggen. KIF hade å sin sida nollats fyra gånger av fem på sistone. Så skulle det bli också i kväll – efter en drabbning där utgången var lika oviss som vädret på Närkeslätten. 1-0-segern, där Madelen Janogy blev matchvinnare framåt och Anna Tamminen bakåt, satt långt inne. Men efter förtjänstfullt bökande vid hörnflaggan kunde Bajen fira med runt 120 tillresta.

Noterbart i startelvan jämfört med senast var att Ellen Gibson klev in på innermittfältet, istället för Fanny Hjelm som ju fått ett par smällar mot huvudet i de senaste matcherna, och ställdes över för säkerhets skull. Och sett till bänken kunde vi för första gången välkomna Kyra Cooney-Cross i en Hammarby-matchtrupp. KIF Örebro, då? De hade en boll i nät redan i andra matchminuten, efter vänsterhörnspark. Här var Anna Sandberg förvisso tydligt offside då hon rakade dit Jenna Hellstroms skottpassning, men Bajen skulle matchen igenom behöva hålla fokuset på 100 procent för att stå emot vid de rödkläddas hörnor.

Snacket runtomkring hade förstås handlat en hel del om Madelen Janogy och Vilde Hasund, som mycket väl båda kan ha varit spelare 24 när Sveriges och Norges EM-trupper tillkännagavs på tisdagen. Båda visade framfötterna denna afton, men utan att riktigt få till det. Detta hade de i gengäld gemensamt med i princip samtliga av planens aktörer – matchen var ingen fotbollsgodispåse på något som helst sätt. Märkligt då att alla grönvita svarade för rejäla insatser… men det här skulle alltså bli en kämpaseger i ordets rättaste bemärkelse.

Det var Bajen som fick fram de första målmöjligheterna. Emilia Larssons påpassliga volleyavslut efter nio minuter tvingade Tove Enblom i KIF-buren att sträcka ut ordentligt bort mot sin högra stolpe. Välplacerat var också Emma Janssons skott från högerläge ytterligare nio minuter in, där Enblom parerade med en näve uppe i sitt vänstra kryss. Och alldeles därefter var Hasund nära två gånger på två anfall. Först slog Larsson ett smart, halvhögt instick som sånär nådde rätt adress, och sedan kombinerade Hammarby snyggt – Matilda Vinberg släppte ut bollen till Jansson och vänster, men inspelet blev något för hårt och Hasund lyckades inte rikta sitt fläkande direktskott rätt.

Vi hade haft strålande sol, ett hällregn som nästan skapade panik hos personalen på uppladdningskrogens uteservering – och lagom till avspark lätt solregn. Likadant blev vädret då matchen väl sparkats igång och kvaliteten skiftade precis lika mycket. Andra hälften av första halvlek vill nog båda lagen helst glömma och gå vidare ifrån. Bortsett från att Bajen såklart var belåtet över att få en, trots allt välförtjänt, utdelning i 43:e. Eva Nyström bröt mönstret i uppspelsfasen då hon klev fram och satte ut en bestämd boll till höger och Adelina Engman. ”Adde” och Emilia bollade lädret mellan sig och sökte det inlägg som Larsson till sist hittade. Den precisa lyftningen mot bortre ytan möttes med ett lika välriktat nickavslut, ner i främre burgaveln, och HIF gick alltså till pausledning.

Andra halvlek blev en enda lång plåga. Ett poängdesperat KIF Örebro satte tonen direkt, då spelare från båda lagen föll som käglor vid boxduellerna efter en högerhörna med 48 minuter spelade. Engman fick jogga bort fotsmärtor under tiden som Nyström sågs till en längre stund; mittbacken ådrog sig en smäll mot huvudet. Efter ett par decimerade minuter där Gibson klev ner och täckte upp i mittlåset kunde Nyström återgå i spel, och båda de finländska landslagslirarna skulle klara att spela hela matchen. Klart välbehövligt, för med ett avbräck eller två i backlinjen är frågan om detta gått.

Samtidigt skapade ett offensivt krampaktigt KIF inte så mycket som det där och då upplevdes. Det handlade till stor del om fysiska transatlantiskor som smällde på och tvingade fram situationer framemot defensiv grönvit tredjedel, och till liten del om konkreta kvitteringslägen i nämnda yta av planen. Men två riktigt saftiga chanser, i 62:a och 68:e, gjorde att den resterande delen av matchen ändå blev en ordentlig nagelbitare för de på huvudläktarplats som tagit sig dit från Bajenland. Först friställde Carly Wickenheiser finskt landslagsmeriterade Elli Pikkujämsä, men Tamminen svarade med att utsätta polaren för en riktigt högkalibrig närparad. Och sedan nöp Jenna Hellstrom till på ett, efter Pikkujämsäs inspel från höger, men kanadensiskan sköt i ribban.

Och sedan var alltså de tydliga 1-1-lägena för KIF lika få som trycket likväl var kompakt mot grönvitt straffområde, där Tamminen och försvarslinjen gjorde ett riktigt stabilt arbete matchen igenom.  Hammarby fick dock lite bättre ordning på sitt omställningsspel mot slutet, inte minst via Elsa Karlssons inbytta friska ben i högerbackskorridoren. Med åtta minuter kvar att spela var det just hennes inlägg som bäddade för ett jätteläge att definitivt döda matchen – Larsson revs omkull av Berglind Rós Ágústsdóttir då hon ville möta Karlssons inlägg. Nevin fick den här gången ta hand om elvameterssparken, som dock inte var nämnvärt mer välriktad än Hasunds mot AIK senast, och gick över. Men efter att Emilia och Madelen offrat om inte liv så åtminstone lem nere vid hörnflaggorna på tilläggstid, så var trepoängaren till sist i hamn.

Foto: hammarbyfotboll.se