Till Hammarbys match mot IK Start hade olika supportergrupper uppmanat åskådarna att ta med tvåpinnsflaggor vilket klubben tycker är en bra uppmaning. Flaggor ger en underbar inramning åt en match, men om tvåpinnsflaggorna används för att dölja personer som tänder bengaler är Hammarby Fotboll tvunget att ingripa. På läktaren fanns även banderoller som krävde vaktfria matcher, vilket inte minst just matchen i Södertälje visade är en omöjlighet.

Om våra läktare var fria från otillåten pyroteknik, livsfarliga knallskott eller folk som kastar in föremål skulle vi – genom beslut av polisen och brand – kunna dra ner på antalet vakter. Så länge denna otillåtna verksamhet fortsätter är vi dock beordrade att öka antalet personer som jobbar med säkerheten kring Hammarbys matcher.

Om inte Hammarby Fotboll agerar – genom visitation, eventuella förbud mot tvåpinnsflaggor, osv – kommer myndigheterna ifrågasätta om vi kan hantera säkerheten på våra matcher. Skulle Brandmyndigheten se sig nödgad att kliva in har de flera alternativ till åtgärder. Ett första led är att dra ned på antalet åskådare på Hammarbys matcher eftersom förekomsten av otillåten pyroteknik, såsom bengaler, hotar åskådarnas säkerhet. Nästa steg kan bli att låta Hammarby spela inför tomma läktare, eller att spela på neutral mark.

Alltså – så länge personer ägnar sig åt ovan nämnda otillåtna verksamhet kommer Hammarby Fotboll tvingas, genom myndighetsbeslut, agera och tillsätta mer personal för att motverka detta. Att förekomsten av bengaler, inkastande av föremål eller äntring av planen ger böter är en sak, men i första hand handlar vårt jobb om att slå vakt om vår publiks och våra funktionärers säkerhet.

Den dag då återigen en linjedomare träffas av en femkrona i huvudet, en funktionär av ett knallskott eller en bengal tänder eld på en åskådares hår eller jacka – vem tar ansvaret då?